Robert Klåvus

Berättelser kan göra oss medmänskliga

Femtio nyanser av grått även i politiken

l

 

Egentligen är jag inte mycket för politik. För mig handlar det så mycket om rävspel, intriger, smutskastning, mörkande, maktspel. Det passar vissa människor bättre än andra antar jag. Många politiker säger att de valt politiken för att de vill förändra. Ja, det är säkert så men jag tror att de måste gilla den andra biten lika mycket, att på sin kammare tillsammans med utvalda skapa allianser och välja för eller emot.

Och då tänker jag på Stefan Löfvén och hans utspel om att söka andra alternativ att regera med. När jag läser kommentarer finns det massor av infallsvinklar, spekulationer och funderingar. Alla de där förståsigpåare inom politiken har sin analys.

Jag har istället under en tid funderat på hur samhällsengagemanget förändrats över tid och varför. Vi sitter gärna mer och tycker på tummen upp än tar ett plakat och går ut och demonstrerar. Tider förändras, antar jag. Jag tror att det kan bero på att vi inte ser så stor skillnad i alternativ i politiken. Alla ska befinna sig i mitten. Man skapar ett 2/3 samhälle med en stark medelklass som röstar var pengar går. Folk som jag ser bara nyanser och många röstar på vad plånboken ger. Politikerna vet att människans egoism är den viktigaste strängen att spela på. Tyvärr.

I min värld har hela den där skalan som fanns när jag växte upp gått till höger. Kapitalismen vann kriget och det gäller att vara med i båten. Idag är Vänsterpartiet det parti som står för gamla socialdemokratiska värderingar, Socialdemokraterna har blivit nyliberaler och de borgerliga har flyttat ännu mer ut åt höger – moderater och kristdemokrater är i vissa fall lika insnöade som Tea Party rörelsens anhängare och drivs av att allt handlar om vinstintressen.  Allt blir en enda smet, för det finns inga egentliga motsättningar mellan 70 – 80 procent av partierna.  Och där försvinner engagemanget för vanliga människor.

Det andra jag tänker är att faktiskt Stefan Löfvén vill vara Machiavellisk och försöker söndra. Det är så uppenbart. Och det tredje, är att han visar att han nyliberal – shit, de gamla gråsossarna måste snurra i sina gravar och undra vad som hänt med deras parti. Så på ett vis kan man ändå säga att han faktiskt tar ståndpunkt och visar var han står och att socialdemokraterna nu är ett borgerligt parti. Men blandar man rött, blått och grönt blir det jäkligt grått. Kanske har han läst Fifty Shades of Grey och försöker skapa en massa grå nyanser och tror att det kan bli spännande.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on november 9, 2013 by in Funderingar and tagged , , , , , , , , , , , , , .
%d bloggare gillar detta: