Robert Klåvus

Berättelser kan göra oss medmänskliga

Jag kan

Ibland känner vi att vi har en större potential inom oss än vad vi kan visa. Men den kommer inte ut. Varför? Vad är det som skapar begränsningar istället för möjligheter?

Jag tror ibland att sättet att se på livet begränsar oss.

Först tänker jag på barnet som säger JAG KAN. Hos barnet finns en obegränsad syn på livet ett tag. De ser alla möjligheter som den vuxne inte ser. Vi kan le åt det och tänka att det är gulligt men egentligen, varför inte lära oss av det.

För när slår blixten ner i oss vuxna och gör oss oförmögna ( eller att vi börjar se begränsningar )?

En del säger vid sex sju års ålder. När skolan börjar. Andra ser hur drömmar försvinner när vi börjar jobba. Att jakten på vårt dagliga bröd tar bort energin.  Det kan också vara andra människors onda ord, avundsjuka (och då kan man undra var de kommer ifrån).

Någonting får oss många gånger att begränsa vår potential istället för att leva den.

Jag läste också någonstans att du ska få ett par smällar i livet för att tillvara ta lusten att lyckas. För vem har inte fått en smäll i livet? Du har de naturliga som livets åldrande, sjukdomar, skador. Du har andra som arbetslöshet, plötsliga dödsfall. Vi får alla smällar.

Det finns klyschan att det är hur vi reser oss som spelar roll.

Och jag tror i det gränslandet, när vi reser oss och ser att saker ändå är möjliga, där skapar du förutsättningar för att leva din potential.  Precis som barnet som ramlar och när det ska resa sig säger – JAG KAN.

Så säg till dig  själv  – JAG KAN.

Annonser

2 comments on “Jag kan

  1. Anne
    januari 29, 2013

    Hej,
    Följer dina kloka och inspirerande tweets så tänkte kika in på bloggen också. Tassat runt och läst lite. Det här inläggets första rader fick mig att tänka på ett av mina inlägg jag skrev förra året. Om begränsningar.Håller med i dina tankegångar./Anne 🙂 http://annesalster.wordpress.com/2012/05/16/forsta-leendet/

    • tioockendroppe
      februari 1, 2013

      Hej! Kul att du tittat in och läst lite – det är lite sporadiskt numer, någon gång i veckan när jag mer skriver på manus just nu. Jag läste det du skrivit, och det faller in i samma tankar 🙂 //R

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: