Robert Klåvus

Berättelser kan göra oss medmänskliga

Genom nyfikenheten upptäcker vi små vardagligheter

Jag är ju egentligen en social media nörd.

Facebook, twitter, google+, stumble on, bloggar.

Varje dag läser jag tips om hur du ska optimera, analysera, använda, utnyttja och vara i förhållande till sociala medier. Lite som alla livscoacher a la Mia Thörnblom som talar om självklarheter.

Och det slog mig, även om jag är nörd har jag inte själv gett tips till hur man skulle kunna använda sociala medier. För ärligt, jag vet inte. I alla fall inte så där genomtänkt som det skulle kunna vara.

För mig är sociala medier en förlängning av två saker – ditt privatliv eller ditt yrkesliv.

Du kan välja att ha bägge eller det ena, beroende på intresse.

Jag skrev för något år sedan ett inlägg om socialporr. Ett ord min fru hört om FB.

 

För porr i vanlig mening tillfredsställer ett behov.
Vad är det då vi saknar socialt, vad är det för någonting vi vill tillfredsställa?
Kan det vara att i dagens värld, där en del säger att tiden inte räcker till och hjulen snurrar snabbare, blir Facebook och andra sajter lite som McDonalds drive Thru.
Du känner ett sug, tiden räcker inte till och du vet att det går snabbt och det är enkelt. Du kan ta med maten, snabbt äta upp den, känna dig mätt för stunden och gå vidare.
Ja, till det du anser viktigare.
Kanske är det så med dessa sajter. Du tillfredsställer ett slags socialt behov i några minuter, ser att du faktiskt har vänner som skriver hej, hur mår du, idag åt jag McDonalds och du vet att, jaha, han eller hon finns därute. Någon som hälsade på dig, såg dig – ja, du har ju säkert en snygg bild på dig själv för just den dagen – och sedan kan du ta hand om det som är viktigare.

På bara några år har sociala medier exploderat. En del använder dessa som socialporr och tillfredsställer vissa behov – och i värsta fall kan det bli ett slags inre tvång att man MÅSTE veta, skriva, delta  – men andra har en mer medveten strategi. Jag brukar få frågan ibland, du som vet hur man använder FB, blogg och allt annat, kan du inte lära mig.

Jag brukar svara, visst men det är du själv som ska lära dig använda det – det är du som bestämmer vad du gör med det. Alla behöver inte vara så strategiska och genomtänka. Det är lite som Anne Bamford ( the WOW factor ) hade fått till svar av sin son eller dotter när mamma, som då skrev the WOW factor och skulle förklara varför estetiska lärprocesser ( bild, musik, dans, skriva ) var viktiga och varför man lärde sig mycket av dem:

  • Men mamma, det är kul.

Lite så är det med sociala medier. Det är så länge det är kul, det finns ett sug. Det går inte att underskatta glädjen i hur vi använder och faktiskt skapar någonting. Genom bloggar, twitter och annat skapar vi faktiskt. Alla som deltar blir på sitt vis esteter – vi blir fotografer, författare, journalister, musikkritiker. Små tips som leder vidare, vi upptäcker saker vi glömt eller så får vi små tankeställare i fem minuter.

Genom nyfikenheten upptäcker vi små vardagligheter.

Det är som små droppar i livets dagliga regn.

Och mycket handlar om glädjen, att skapa eller att upptäcka. För nyfikenheten skapar egna tankar eller så skickar vi vidare för andra att läsa.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: