Robert Klåvus

Berättelser kan göra oss medmänskliga

…då är man bara en liten lort

Vem är modig?

För mig är det en fråga som kommer tillbaka ibland, då jag i olika sammanhang frågar vem som är modig. När man läser sagor så kommer det nästan alltid en modig hjälte och räddar prinsessan och landet. Otroligt enkelt, inte sant? Men i det vanliga livet är det ibland inte lika enkelt, då vi har olika rädslor vi slåss mot.

I sagor är oftast modet kopplat till någon typ av moral, där det goda oftast vinner. Att vara modig är någonting som är bland det viktigaste vi kan känna att vi är och sagofigurer ger oss en spegling av just det – att ge oss en känsla av att vi kan.

Mycket av det handlar om vår egen självkänsla. Jag hittade en definition av självkänsla som jag tyckte om:

 

Självkänsla är egenskapen att uppleva sig själv som kompetent att klara av livets grundläggande utmaningar.

Alltså, det handlar om vår egen tro på att vi kan och vågar och att vi har rätt att ta plats var vi än befinner oss. Mod är en otroligt viktig egenskap för att lyckas och känna sig nöjd med sig själv – att nå en potential du faktiskt har inom dig. På så vis blir mod en del av dina drömmar – och jag tror att alla människor drömmer om att våga.

Om man letar lite mer om vad mod är, så är det ofta det moraliska modet som skiljer oss människor åt. Hur många känner inte igen sig i att jag borde sagt det jag tyckte vid det där mötet men satt tyst?

Det har hänt ett antal gånger i mitt liv.

Du och jag blir lite osynliga när det händer. Hur undviker vi då det?

Jag tror att mod är någonting man förhoppningsvis fyller på med åren. Det är som ett litet recept av några teskedar prövningar, kanske en deciliter lyckade försök att få folk att lyssna och en liter med kärlek av människor närmast runtikring dig.

Till slut blir det kanske en jäkligt bra deg. Och förbannat bra mod.

Hur utvecklar vi då det mentala modet? Jag möter lärare och elever och vill få dem att tro på sitt eget mod. Jag tror att det handlar om att få det där förtroendet att lyckas och tillåtas misslyckas. Jag tror också att det handlar om förberedelser.

I alla sammanhang måste du känna dig förberedd för att till slut kunna vara väl oförberedd. För så är väl lite i livet, att du kan inte förbereda dig på allt. Och det är just där och då – i det mest oförberedda – du erövrar modet. Så har det många gånger varit för mig.

När du i en impuls kan stå upp för det du tror på och den du är.

Det kan vara som Astrid Lindgren skriver i Bröderna Lejonhjärta:

 

För ibland bara måste man göra saker trots att man är jätterädd. Annars är man ingen människa, då är man bara en liten lort.

När vi kommer till det, att jag inte vill vara en lort utan vågar visa att det här är jag och det här tycker jag, då erövrar du ditt eget jag och ditt mod. Förhoppningsvis gör du det till slut om och om igen och ju oftare du kan göra det, kommer du känna hur modet växer.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: