Robert Klåvus

Berättelser kan göra oss medmänskliga

Rent konkret, nere på golvet, i verkligheten

Jag läser ett referat till en undersökning om betyg i SVD. Det är väldigt intressant läsning, eftersom det handlar om vilken förmåga skolan har att ta hand om barn med annan etnisk, språklig, kulturell bakgrund.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/statistik-doljer-betygsskillnader_4833971.svd

Jag arbeter inom IDA och det är ett ex. där vi lyckats hjälpa många av dessa barn. Läs gärna mer på www.idasidan.se och klicka på Vad är IDA-projektet? Där finns en projektbeskrivning och en slutrapport.

IDA var från början ett projekt men har blivit permanent i Västerås stad. Varför? De goda resultaten visar att vi är på rätt väg. Och det jag fastnar för är vad undersökningen av somalier säger. En växande folkgrupp som kommer från i krigshärjat, sönderbombat odemokratiskt land och som hamnar i utanförskap i Sverige. Vi har en växande folkgrupp i Västerås, precis som i flera andra städer. Vi problematiserar och i det så kan vi även segregera, även om det inte är tanken.

Men det finns hopp. Inom IDA arbetar vi med Inkludering och delaktighet. En av dessa tankar är att ha familjestöd inom skolans ram, där socionomer och beteendevetare arbetar.  För som artikeln beskriver, kontakt med familjer är viktig och om man då kan ha människor med liknande bakgrunder som möter varandra underlättar det.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/foraldrarna-ska-bli-en-resurs_4833999.svd

Och därför arbetar Inom IDA vägledare med somalisk bakgrund. De når barn och familjer. St Ilians skola är ett strålande ex. på att det faktiskt går att påverka. De har många barn med somalisk bakgrund och tack vare ett systematiskt arbete och bemötande fick större delen av de somaliska barnen godkänt förra året. Trenden är densamma i år.

Men det handlar om att anställa människor som faktiskt kan nå familjerna och förklara hur landet Sverige fungerar. Det handlar också om rätt stöd och hjälp i skolan, där en hel del handlar om motivation. Tron på att jag faktiskt ska klara skolan även om det är tufft. St Ilian har ett elevsocialt team, som snabbt fångar upp elever, de har speciella studios dit elever kan gå för att få stöd.

Det är ett förebyggande arbete, för kostnaden blir större i andra änden om vi inte fångar dessa barn tidigt.

Så det finns hopp och det finns lyckade ex.

Och det är det här som politiker måste titta på. Jan Björklund, kom till oss och titta och lyssna. Ylva Johansson, kom! Mona Sahlin!

För innan ni försöker förklara, så bör ni titta på bra ex. Jag är övertygad om att IDA enbart är ett, det finns flera. Använd dessa som modeller för att utveckla skolans möjligheter för dessa barn och ungdomar. Inte bara somalier, vi arbetar med samtliga grupper av elever som finns inom skolans ramar – även det som inte är etniskt kulturellt.

För visst är det bra med sådana här undersökningar, frågan är vad man gör av det. Rent konkret, nere på golvet, i verkligheten.

Annonser

2 comments on “Rent konkret, nere på golvet, i verkligheten

  1. Ceasar
    juni 8, 2010

    Artikelförfattaren på svd skriver:

    “Men bakom det generella begreppet ”utländsk bakgrund” finns stor variation. Där finns allt från barn till EU-medborgare och elever från länder i tredje världen som har hög utbildningsgrad, till barn som lämnat krigszoner där allmän skolgång inte existerar.”

    Artikeln visar att det är stor variation mellan olika invandrargrupperingar och vissa som läser kan ju också påminna oss om att alla kulturer inte har samma värderingar till jämställdhet och studier eller arbete heller för den delen.

    Hur ska då vi kunna lyckas med ett mångkulturellt samhälle som fäster den största vikten vid att människor ska behålla sin kultur, när vi å andra sidan säger att den inte fungerar i ett Svenskt samhälle.

    Apropå statistiken som man har brutit ned så har den ju gjorts för att motverka stereotyper och om möjligt sätta in resurserna där de som mest behövs, men det slår mig samtidigt att man inte brukar gilla att göra just så när det gäller annan statistik som tex våldtäkter.

    Den enda vi får veta när det gäller våldtäktstatistik är att utlandsfödda har en överrepressentation på ca 500% i förhållande till grupperingen Svenskar.

    Klart är att det är oerhört mkt värre än bara 500% om du skärskådar siffrorna från tex Norge där tex grupperingen Irakier stod för 2750% överrepressentation i förhållande till etniska Norrmän.

    Statistik är viktigt för att veta var problemen är som störst och för att sätta in rätt åtgärder.Dax att prata om assimilering istället för integration.. dax att förespråka ta seden dit man kommer?

    mvh Ceasar

    • tioockendroppe
      juni 9, 2010

      Med statistik kan man tolka det mesta men det är först i möten du kan förändra en människa, ett samhälle, en värld och det genom att att ha en öppenhet och se varje människa som en individ och inte som en del av en grupp eller statistik.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: