Robert Klåvus

Berättelser kan göra oss medmänskliga

Socialt kapital…kortare väg mellan ord och handling

Vad är socialt kapital? Det finns säkert någon nationalekonomisk term som jag inte är medveten om men själva ordet i sig är ju intressant.

http://www.dn.se/ledare/huvudledare/vart-sociala-kapital-1.1069031

Artikeln reflekterar runt engagemang och i slutändan om varför partier tappar mark och föreningar är mer stabila. Vilket i sig inte är så svårt att förstå. Vi är ett idrottande folk – eller i alla fall våra barn. Men det är inte enbart idrott, det kan även vara andra föreningar och det finns möjlighet till bidrag, som gör allt det här möjligt.

Det ideella har en bra grogrund där, eftersom det är närhetsprincipen som gäller.

Eller direkt påverkan och belöning.

Det sociala kapitalet som du investerar ger i slutändan tillbaka en vinst, både för dig  och barnen.

Så är det inte riktigt med politiken.

Om man ser hur många som investerar sitt sociala kapital och sedan ser en direkt avkastning i det, är det inte många. Det engagemanget sträcker sig längre över tid och är svårare att överblicka.

Men jag tror inte att samhällsengagemanget är mindre idag, än för trettio fyrtio år sedan. Jag tror det finns en större medvetenhet och kunskap, mycket tack vare komrevolutionen och närheten till alla källor du kan läsa på nätet.

Nej, det är inte det som brister.

Det är beslutsprocesser som är för långsamma och att människor är intresserade av sakfrågor mer än att måla in sig i ett partihörn.

Jag kan välja att engagera mig i miljö, barns rätt, mänskliga rättigheter, företagande – men utifrån var jag själv står i varje fråga. Egentligen kan jag i dessa frågor vandra från vänster till höger på den politiska skalan och känna mig för och ta ståndpunkt – och då målar jag inte heller in mig i ett hörn där jag måste tycka lika eller vara tyst för att partiet tycker si eller så. Visst, jag kan säkert ta interna diskussioner inom ett parti men om jag avviker för mycket kan man ifrågasätta min ideologi.

Och då vet jag inte om min sociala input ger mig tillräckligt för att få utfallet jag önskar.

I en skrift för länge sedan skrev jag om någonting jag kallat direkt demokrati. Det var utifrån någonting som hette AIDA och där elever fick engagera sig i frågor de brann för. Det blev direkt demokrati och den sociala input de gjorde, fick de tillbaka många gånger om. De kanske inte alltid lyckades driva igenom hela processen men de fick med sig kunskaper om att det finns möjlighet att påverka om du själv bestämmer sig för det.

Så om politiken vill ha ett större engagemang, så är det vägen att gå. Att sakfrågor istället för parti och block tänkande får mer plats och att beslutsprocesser måste ha kortare väg mellan ord och handling. Då får den som engagerar sig tillbaka sitt sociala kapital, många gånger om.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on mars 30, 2010 by in Funderingar and tagged , , , , , , , .
%d bloggare gillar detta: