Robert Klåvus

Berättelser kan göra oss medmänskliga

Genom att ignorera bjuder man in

Idag kommer ännu en av dessa oändliga prognoser som kommer skölja över oss som regn de närmaste halvåret. Och jag är inte så intresserad av vad det säger om blocken, det kommer att variera fram till valet.

Det som jag reagerar över är SD och deras siffror.

http://www.dn.se/nyheter/valet2010/avgorande-att-vacka-soffliggarna-1.1052267

http://www.dn.se/nyheter/valet2010/s-ska-tala-med-minst-en-miljon-valjare-1.1052263

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/okat-forsprang-for-rodgrona_4333161.svd

Jag förundras över den tystnad, den medvetna tystnad, som alla andra partier bestämt sig för. Det fungerar uppenbarligen inte och ändå väljer man den taktiken. Istället för att själv försöka ” äga ” frågorna som SD driver, släpper man taget.

Jag kan ta en liknelse. Centern sågs som miljöpartiet innan miljöpartiet kom fram och började driva sina frågor. Man sade att i Sverige får miljöpartiet svårt, eftersom de är ett parti med en enda sak på sin agenda. Jag kom ihåg någon debatt för många år sedan, där någon sade att miljöpartiet får svårt att komma in i riksdagen. Centern såg sig säkert som ett mycket bredare miljöparti med många fler frågor på sin agenda och de hade utifrån kärnkraften drivit miljöfrågor starkt.

Så på ett vis fick miljöpartiet växa sig starka genom att man ignorerade dem och inte tog dem på fullt allvar, inte lika mycket som man ställer SD åt sidan men nästan.

Hur stora är miljöpartiet idag, speciellt i förhållande till centern och hur mycket har inte Centern tappar i miljöfrågan? Idag ser jag Centern som ett parti som driver näringslivsfrågor och småföretagande som främsta punkter, när människor verkligen efterfrågar hjälp i miljö och klimatfrågor. Snacka om strategimiss. Speciellt som man faktiskt kan ramla ur riksdagen.

Och då skrämmer mig just ignoransen mot SD, utifrån ett sånt perspektiv. För genom att ignorera bjuder man in. För man väljer att inte själv äga frågan, en fråga som många på golvet intresserar sig för och diskuterar. För äger man debatten kan också sätta agendan och få ut ett humanistiskt budskap – ett budskap att man inte står för exkludering och utanförskap. Att människor har rätt till arbete och att mångfald berikar. Och man ska inte vara rädd för att diskutera islamofobi och annat, för jag tror att många som bor i Sverige är kloka nog att se igenom budskap som går ut på sprida hat istället för kärlek.

För det är som Emerich Roth säger:

Det finns bara en enda religion och det är kärleken.

Annonser

10 comments on “Genom att ignorera bjuder man in

  1. olle w
    februari 26, 2010

    Om något annat parti tar den havererade massinvandringen på allvar så har du rätt. Man kan inte ta upp ”deras” frågor och tycka tvärt imot vad SD gör i dag. Du gör det misstaget när du själv säger ”mångfald berikar” eller tar upp det påhittade ordet ”islamofobi”.

    Det är ungefär som att säga att de borgeliga skall utbilda alla ”dumma socialistväljare” till att förstå sitt eget bästa.

  2. Jonas
    februari 26, 2010

    Ignoransen kanske ligger i att man inte har hållbara argument mot SD och försöker istället sopa frågan om integrationen och invandringen åt sidan? Tänk om det verkligen är så att invandringspolitiken som bedrivs i Sverige är en katastrof? Tänk vidare om välfärdens nedskärningar, ökad kriminalitet, sociala spänningar och ett urholkat socialt kapital under de senaste 30 åren kan kopplas till detta? Tänk om kulturella skillnader betyder något och att teorin om det mångkulturella samhället är felaktig och har blivit en mardröm? Tänk om bostadsbrist, arbetslöshet och nedskärningar av pensioner kan kopplas till en havererad invandringspolitik? Tanken svindlar… dessa frågor måste besvaras till väljarna utan att bemöta de som ifrågasätter politiken som rasister med grumlig människosyn.

    • tioockendroppe
      februari 26, 2010

      Att inte inse att vi lever i en krympande värld är i så fall ett misstag. Vi har börjat få stora folkomflyttningar och de kommer inte bli mindre tror jag. Det finns länder som lever i en kulturell smältdegel och berikar varandra, för det vi pratar bakom alla fördomar, är människor och om man ser varandra som möjligheter istället för problem har man tagit ett stort steg.
      Det särskiljer oss inte att vi är människor – det förenar oss. Och där ligger den grundläggande fördomen – att vi ser mer olikheter än likheter och då ser vi faror som vi sprider som löv om hösten som förmultnar.
      För vi människor lever i en värld av fördomar, oavsett årtionde, århundrade eller årtusende och det är det som skapar klyftor i tankar och förhållningssätt. Historien kan ge många sådan ex. Och det är det som alla som har ett förtroende måste motarbeta och visa att man står för humanism och medmänsklighet istället för att skapa utanförskap och exkludering.
      Sen är inte världen så enkel som man försöker beskriva i en sån här text men i tankesätt och bemötande av andra människor måste det för mig finnas en värdighet och medmänskligt som ser individer med behov, känslor, tankar och drömmar.

      • Dan Svanbom
        februari 26, 2010

        På ett sätt skulle man kunna säga att den som idag tror att det går att bygga ett samhälle utan att lära sig leva med olikheter (läs: förmågor, synsätt, tankesätt….dvs möjligheter och förmågor), ta vara på möjligheterna i ett samhälle med människor från världens alla hörn, och bara värna om den egna traditionen, synsättet och kulturen är den naive som kommer att bli en segregerad del av världen.

        Europas framsteg på 1500-talet beror mycket på kulturella blandningar där människor lärde sig av varandra oavsett bakgrund eller kulturell härkomst. Vi lärde oss tekniker, förmågor och liknande då, och det lär knappast vara mindre värt idag.

      • tioockendroppe
        februari 27, 2010

        Jag kan bara hålla med. Det tragiska är när människor skapar osynliga murar och som ibland blir svåra att definiera – det handlar om alla sammanhang – och då ser mer till olikheter än likheter. Det är precis som du säger, att dessa blir då de segregerade – istället för att faktiskt se till alla de möjligheter som finns och att vi lär av varandra.

  3. Jonas
    februari 26, 2010

    Jag beundrar dina tankar och utgångspunkter de ger dig heder. Det sagt är det saker i verkligheten som inte går att komma runt. Kultur spelar roll och att tro att det inte gör det är helt enkelt naivt. Jag vill inte påstå att du är det jag bara säger att verkligheten i det mångkulturella samhället är inte guld och gröna skogar. Jag vill gärna om du har möjlighet nämna vilka länder som detta funkat i?

    Jag håller med om att värden som humanism och omtanke om de svaga och utsatta är fint men var drar man gränsen? Invandringen de senaste 30 åren har och är en stor faktor till att vi dalat i välståndsmätningar och fortsätter att göra det. När är måttet rågat? Hur mycket får humanismen kosta? Skall Sveriges skattebetalare stå garant för att miljoner efter miljoner fattiga människor från hela världen som vill komma hit skall försörjas?

    Tanken/Teorin om det mångkulturella samhället är fantastisk! Variabler som att det finns kulturer som har helt fundamentalt skiljda värderingar som är svåra/oacepptabla att leva med visar sig sen i emperin. Vad skall man göra då?

    • tioockendroppe
      februari 26, 2010

      Kultur uppstår i tid och i varje kultur finns mönster som tar generationer att smälta samman med andra kulturer. Vi har invandring förr, tex valoner och idag kan nog ingen säga utifrån ett kulturmönster att den har valonblod i sig ( och om man gör det, blir det oftast med stolthet ).
      Om jag ska ta ett land där väldigt många kulturer har mötts är det USA. Jag vet att jag kan vara väldigt kritisk mot i USA i många avseenden – speciellt när det gäller ekonomi – men det jag kan beundra är det sätt många kulturer kan samsas på en liten yta ibland. Men det har skett över tid. Sen finns det självklart motsättningar och utifrån t.ex. socioekonomiska problem. Men det finns bra ex. Och det är väl det jag är ute efter.
      Att det faktiskt Jag själv arbetar i ett fd projekt, IDA. Som numer är en egen enhet.

      Där handlar det väldigt mycket om att möta många kulturer. Vi arbetar på de absolut tyngsta områdena och möter människor som lever i konfliktfylld och ibland trasig verklighet.
      Inom arbetsgruppen är det många från all världens hörn och visst kan det uppstå förståelsebrister – MEN – det enda sätter är möten, möten och mer möten för att visa att våra likheter är större än skillnader. Dessa människor möter också utifrån sin profession människor med liknande bakgrunder och de kan skapa förståelse i alla fördomar som är omvända om det svenska samhället.
      Abrahams barn i Rinkeby är ett annat sånt fantastiskt ex. Googla gärna på dem.

      Du frågar hur stort tålamod man ska ha. Precis som med vilken människa som helst har vi skyldigheter och rättigheter. Det jag har sett är att många av de missar som kommer – vi har arbetat med det här i tre år – är att det inte finns tillräcklig kompetens inom skolan, socialtjänst och andra myndigheter för att möta behoven. Det handlar om att människor med bra utbildning och annan etnisk bakgrund måste ges möjlighet att jobba inom dessa sektorer.
      Då bygger vi bort många barriärer och jag tror ( VET ? ), utifrån det jag ser varje dag, att vi minskar konflikter, ställer bra krav, skapar bra möten och det skulle i sin tur minska fördomar och konflikter inom samhället. Vi har strålande resultat. Gå gärna in på http://www.idasidan.se och kolla under Vad är IDA-projektet. Där finns en slutrapport.
      Jag skulle kunna ge många, många sådana ex. MEN dessa lyfts inte fram i media, för det är inte intressant. Vi lever i en mediavärld ( det är du säkert medveten om ), där våld, konflikter, motsättningar är mer intressant istället för lyckade möten – som faktiskt sker hela tiden. Och med en sådan rapportering skapas bilder.
      Dessa bilder är ( kan ) vara sanna men om man då vet att det finns hundra lyckade möten och ett som gick snett ( och det är det man skriver om ), då behövs tusen nya för att återskapa en bra bild.
      Det jag menar är att genom att faktiskt visa på fungerande verkligheter, bra ex, kan man motarbeta segregation och ge andra möjlighet att tänka lika. Det jag skulle vilja att de som har makt, är att faktiskt visa att det finns en annan sanning. Och det räcker inte med en gång, eller två.
      Oj, vad jag skrev mycket ser jag. Hoppas du fick ut någonting av det. Tack för din respons.

  4. Dan Svanbom
    februari 27, 2010

    BTW…jag har en artikel om osynliga murar av en elev som du kan lägga på idasidan i veckan. Barn är ofta klokare än många vuxna. Obesudlade i sina tankar.

  5. Dan Svanbom
    februari 27, 2010

    …och SD väljer att inte ens utforma någon utrikespolitik.

    http://www2.trelleborgsallehanda.se/sverige/article630884/SD-skippar-utrikespolitiken.html

    ”noll procent av våra väljare tycker att utrikespolitik är en viktig fråga, säger Jimmie Åkesson.”

    Säger en hel del om synsättet på vår omvärld hos dessa väljare. Jag är ledsen men jag kan inte annat än skratta åt det. Inte nedvärderande, utan förklarande.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: