Robert Klåvus

Berättelser kan göra oss medmänskliga

” Jaha ” kan ha många tonfall

Eftersom jag har jobbat länge i skolans värld, är jag van att bli bedömd.
Jag blev det varje dag som lärare. Hur jag pratade, hur jag klädde mig, hur jag luktade. Det är sant. Lyssna på era barn hemma hur de bedömer lärare.

Barn är också väldigt snabba att döma. Han är cp, dum i huvet, jävla ugly; hon ser ut som en hora, luktar illa och en massa annat.
Kommer ihåg hur jag en gång satt på en skola, tillsammans med elever. Då kom en lärare nerför trappan.
” Titta, Robert. Titta. ”
Och jag tittade men såg ingenting, inte förrän de påpekade att knästrumporna slutade nedanför knäet och kjolen ovanför och däremellan fanns en rejäl hårväxt, som stod ut som antenner. Det satt eleverna och tittade på varje dag och hade lika roligt åt.
Så, varifrån kommer det att vi faktiskt bedömer och även dömer andra människor?
Jag kan ibland komma på mig själv att jag gör det men jag har försökt hela tiden bli bättre. När jag var yngre var det lätt att säga, jag ska inte ha ett sånt liv, nej, jag ska göra det och det men jag ska inte leva som dom. Kunde vara som mina föräldrar eller andra. Jag skulle se världen, ja, den var min. Jag kommer ihåg hur jag såg mina föräldrar som arbetsmyror, och hur de varje kväll återvände till stacken.
Och då var det lätt att se det jag inte tyckte om, det jag inte ville bli som och då döma de som inte passade in i min mall.
Hur naiv var man inte? Idag inser jag att det viktigaste är att du själv är nöjd med det liv du lever, sen spelar det ingen roll hur det är eller ser ut för andra. Ja, jag var väl ungefär lika naiv som när låten forever young kom och jag nästan var odödlig… idag har jag fått lite mer grå hårstrån och en annan insikt, kanske.
Så, varifrån kommer det att vi faktiskt bedömer och även dömer andra människor.
En orsak tror jag är att vi har lättare att se det vi inte vill bli, istället för det vi vill.
Det handlar om tankesätt. Om vi försöker se bilder av oss själva som lyckade, om att dit ska jag ta mig, då tror jag vi blir mindre snara att döma andra. För alla har rätt att välja sina vägar, även om de inte alltid är så enkelt att det alltid är mitt val. Jag pratar ofta om när jag håller föredrag om det positiva synsättet, att uppskatta. Och det tar tid att ställa om ett tankesätt. För vi matas ju hela tiden med negativa bilder, från människor vi träffar till media.
Jag får ju träffa intressanta människor när jag arbetar, jag har ju ett fantastiskt jobb. Och utifrån tonfall, kan jag bedöma hur människor ser på de människor jag träffar.
” Jaha ” kan ha många tonfall, jag lovar.
Det är lätt att lägga en bild på en människa du har sett på teve eller läst om, och så möter du någonting helt annat. Jag vet att det är så men det är alltid lika intressant när det blir så.
Så, vem har rätt att bedöma eller döma?
Jag tycker det finns en bra liknelse till det, att den som är utan synd kan kasta den första stenen. För visst vore det tråkigt om vi inte gjorde fel ibland, för hur kul skulle livet vara om du och jag och alla andra var perfekta?
Nej, jag hoppas att livet aldrig är perfekt – för vad ska jag och du då ha att se fram emot?
Och då kanskedet blir många Jaha, men var och en har rätt attvälja sitt Jaha.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on februari 1, 2010 by in Funderingar and tagged , , , , , , , , , , .
%d bloggare gillar detta: