Robert Klåvus

Berättelser kan göra oss medmänskliga

Brinn utav helvete brinn

Är Peter Forsberg riktigt klok i huvudet?

Vad är det som driver mannen att försöka

om och om igen?

För du kan ju läsa hur han försöker ta sig tillbaka, blir skadad, försöker igen, går till

läkare och till slut gör comeback – igen. Är det pengar som driver honom eller

någonting annat?

Jag tror han brinner, han brinner utav helvete.

För någonting mer än enbart pengar.

Han vill mäta sig med de bästa och se om han fortfarande kan. Det är som passion, att brinna utav helvete i bägge ändarna.

Men det finns ingen som kan säga till dig att sluta, förutom du själv. Inte förrän du

inser att du har gjort vad du kan. Envis som synden, javisst.

Det är som om du äter din favoritmat för ofta – min är ris och lever – då tröttnar du.

Men så länge du känner det där suget så smakar det så otroligt gott, då vill du bara

ha mer. Men samtidigt kanske inte maten ger dig den där kicken, den ger dig mer

belåtenhet. Du måste samtidigt lägga till den där pulsen, det där momentet av att inte veta,

att känna det där jäkla pirret som är så jobbigt men samtidigt skönt.

Just det där som ger spänningen.

Som med Peter Forsberg. Ska hans fot hålla eller inte, och är han fortfarande lika genial

i sina passningar?

Och varför sätta sitt rykte på spel, när han varit världens bästa hockeyspelare?

Det kan bara han svara på men jag tror det har att göra med det som brinner utav

helvete. Att få spela hockey.

Det är säkert lite av samma känsla som när han var liten.

Han sade det själv i en intervju. Han var nervös inför comebacken. Han som vunnit

allt ( utom SM-guld ), var nervös för det som egentligen var en vanlig match. Det visar hur mycket han älskar det han gör, och hur mycket han fortfarande vill.

Jag brinner istället för mitt skrivande.

I det kan jag känna igen samma iver, när jag inte har tid – när jobbet hopar sig, när helgerna är fullbokade – och jag får det där suget.

Att skriva har också ett spänningsmoment.

Du vet inte alltid vart det tar vägen och när du känner att du lyckas får du en rejäl kick.

Jag har inte tjugotusen på läktaren men det spelar ingen roll.

För jag får göra det jag brinner för och när jag lyckas, då känns det som jag har

tjugotusen på läktaren. Så jag önskar att alla människor hade någonting som de brann för.

Att se små barn, som spelar fotboll eller hockey, som dansar eller sjunger eller för

den skull skriver. Att se i deras ögon och det där som brinner.

Det är häftigt.

Jag vet att vi i västvärlden är förunnade ( bortskämda ) med tid men jag tror att alla

människor har drömmar, oavsett var du bor. Det är en av våra viktigaste drivkrafter som

människa.

Som Peter Forsberg när han var liten och snirklade i hockeyrinken, och som jag själv när jag satt med min reseskrivmaskin och skrev mina första berättelser ( och plågade

min stackars familj om nätterna med mitt knackande på tangenterna ).

Allt det bygger på drömmar, och någonting du brinner för.

Så brinn utav helvete, brinn!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on december 8, 2009 by in Funderingar and tagged , , , , , , , .
%d bloggare gillar detta: