Bloggarkiv

Genom nyfikenheten upptäcker vi små vardagligheter

Jag är ju egentligen en social media nörd.

Facebook, twitter, google+, stumble on, bloggar.

Varje dag läser jag tips om hur du ska optimera, analysera, använda, utnyttja och vara i förhållande till sociala medier. Lite som alla livscoacher a la Mia Thörnblom som talar om självklarheter.

Och det slog mig, även om jag är nörd har jag inte själv gett tips till hur man skulle kunna använda sociala medier. För ärligt, jag vet inte. I alla fall inte så där genomtänkt som det skulle kunna vara.

För mig är sociala medier en förlängning av två saker – ditt privatliv eller ditt yrkesliv.

Du kan välja att ha bägge eller det ena, beroende på intresse.

Jag skrev för något år sedan ett inlägg om socialporr. Ett ord min fru hört om FB.

 

För porr i vanlig mening tillfredsställer ett behov.
Vad är det då vi saknar socialt, vad är det för någonting vi vill tillfredsställa?
Kan det vara att i dagens värld, där en del säger att tiden inte räcker till och hjulen snurrar snabbare, blir Facebook och andra sajter lite som McDonalds drive Thru.
Du känner ett sug, tiden räcker inte till och du vet att det går snabbt och det är enkelt. Du kan ta med maten, snabbt äta upp den, känna dig mätt för stunden och gå vidare.
Ja, till det du anser viktigare.
Kanske är det så med dessa sajter. Du tillfredsställer ett slags socialt behov i några minuter, ser att du faktiskt har vänner som skriver hej, hur mår du, idag åt jag McDonalds och du vet att, jaha, han eller hon finns därute. Någon som hälsade på dig, såg dig – ja, du har ju säkert en snygg bild på dig själv för just den dagen – och sedan kan du ta hand om det som är viktigare.

På bara några år har sociala medier exploderat. En del använder dessa som socialporr och tillfredsställer vissa behov – och i värsta fall kan det bli ett slags inre tvång att man MÅSTE veta, skriva, delta  – men andra har en mer medveten strategi. Jag brukar få frågan ibland, du som vet hur man använder FB, blogg och allt annat, kan du inte lära mig.

Jag brukar svara, visst men det är du själv som ska lära dig använda det – det är du som bestämmer vad du gör med det. Alla behöver inte vara så strategiska och genomtänka. Det är lite som Anne Bamford ( the WOW factor ) hade fått till svar av sin son eller dotter när mamma, som då skrev the WOW factor och skulle förklara varför estetiska lärprocesser ( bild, musik, dans, skriva ) var viktiga och varför man lärde sig mycket av dem:

  • Men mamma, det är kul.

Lite så är det med sociala medier. Det är så länge det är kul, det finns ett sug. Det går inte att underskatta glädjen i hur vi använder och faktiskt skapar någonting. Genom bloggar, twitter och annat skapar vi faktiskt. Alla som deltar blir på sitt vis esteter – vi blir fotografer, författare, journalister, musikkritiker. Små tips som leder vidare, vi upptäcker saker vi glömt eller så får vi små tankeställare i fem minuter.

Genom nyfikenheten upptäcker vi små vardagligheter.

Det är som små droppar i livets dagliga regn.

Och mycket handlar om glädjen, att skapa eller att upptäcka. För nyfikenheten skapar egna tankar eller så skickar vi vidare för andra att läsa.

Politik börjar och slutar på gatorna

Göran Greider har sagt:

Politik börjar och slutar på gatorna.

Tänker på Iran. Deras försök att stänga av internet – sociala medier och vissa mejl – , för de har insett att det är ett hot mot deras system. Kommer de att lyckas?

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/wsj-iran-planerar-stanga-gmail_4244115.svd

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/oro-for-blodbad-pa-revolutionens-dag_4244299.svd

http://www.dn.se/webbtv/nyheter/irans-regim-ar-skakad-1.1042930

Nej, för allt som är auktoritärt, kan bara trycka ner människor under en period – sedan är det som kastrullocket som börjar röra på sig och till slut kokar det över.

I och med den starka ställning som Internet och sociala medier börjar få, är det självklart att makten i olika länder ser det som ett hot. Iran är ett ex. på det. Komrevolutionen leder även till ett nytt sätt att hantera makt.

Gå tillbaka långt, långt tillbaka när kyrkan hade mycket makt och människor var analfabeter. När nyheter lästes upp vid torg eller i kyrkan – det var sanningen, eftersom folk inte kunde få information på så många andra vis.

Idag är det helt annorlunda.

Det som för bara tjugo år sedan var en statstelevision, som spred ” sanningar ” och nyheter, är idag ett flöde på internet. Det kan skapa motsägelser, självklart men du har möjlighet att hitta den information som intresserar dig och du kan dra dina egna slutsatser på ett helt annat vis.

Det ställer till det för länder som Iran. Det kommer att komma fler ex. på det under de närmaste åren. Det är ju faktiskt så att även demokratier vill begränsa tillgången till sociala medier.

Så idag är en dag där Göran Greiders citat kan passa, när man fruktar vad som kan hända på gatorna:

Demokrati börjar och slutar på gatorna.

Vad innebär frihet på nätet?

Vad innebär frihet på nätet?

Det har kommit tillbaka senaste tiden. Vi har Carl Bildts artikel http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/friheten-pa-natet-maste-forsvaras_4123091.svd som startade en livlig diskussion. Bl.a svarade flera bloggare http://christianengstrom.wordpress.com/2010/01/21/kontroll-ar-frihet-sager-bildt/ på det här och menade att staten vill inskränka friheten.

Nu hårdnar debatten mellan USA och Kina http://www.dn.se/ekonomi/kina-fornekar-inblandning-i-attackerna-mot-google-1.1032482

Google står plötsligt som en slags ikon för friheten och stormakterna debatterar om vad frihet är. Jag tycker det är lite komiskt nästan, för bägge länderna har ju censur på olika vis och att då diskutera frihet på nätet blir med så olika utgångspunkter.

Det handlar om samhällssystem och historia.

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/internetkontroversen-kina-usa-okar_4144503.svd

Komrevolutionen gör att den här typen av diskussioner kommer uppstå på olika vis under många år. Vi har piratpartiet som motsätter sig kontroll, och en centralmakt som inför FRA. Vi diskuterar fildelning och rätten till att ladda ner. Det står mot upphovsrätten.

Där tror jag vi har en bit kvar men det är på väg. Jag tror att artister börjar inse att nätet faktiskt kan vara till fördel. Jag såg att Regina Lund hade lagt upp en talbok på nätet som är gratis att lyssna till. Det är en marknadsföring för att sedan kunna få den den såld eller någonting i anknytning till det, ska kunna generera inkomst.

Egentligen borde en borgerlig regering vara rätt nöjd med den typen av verksamhet, eftersom de många gånger skär ner på kulturen. Vilket är synd, för då har man inte begripit att i vissa fall måste kulturen vara till för kulturens egen skull – ur det kommer sedan mycket annat som god hälsa och andra projekt.

Så, vad innebär frihet på nätet?

Jag tror det är väldigt olika på vem som tittar. Min personliga uppfattning är att frihet är rättigheter och skyldigheter. Ja, ganska självklart. Jag tror att du som enskild individ, i alla lägen, har rätt till yttrandefrihet. Du ska kunna ” röra ” dig fritt över olika territorier och att nätet ger dig oanade möjligheter till uttryck i musik, skrivande och annat kreativt arbete. Men det måste finnas skyldigheter, bl.a. när olika s.k. nyheter hänger ut folk och vinklar dessa ” nyheter ”.

Jag inbillar mig inte att vi kommer kunna ha ett internationellt gemensamt åtagande. Men däremot tror jag att man i framtiden måste komma till en policy – ett slags FN – för nätet. Men det är långt bort, mycket långt bort. Världen måste krympa ännu mer och kulturella skillnader accepteras mer än de gör idag. Men vi kommer att komma dit inom femtio till hundra år, i och med att världen blir mer global.

Men jag tror ändå att friheten på nätet måste garanteras. Precis som all annan frihet. För friheten kan vi se som självklar men den måste ständigt återvinnas och den spridning som nätet har, kan hjälpa oss i arbetet med medmänsklighet och medkänsla.

Nätet måste försvaras – ligger i avlyssnarens händer

Carl Bildt, har du tittat på mina tankar. Du broderar mer i orden men har samma tankar.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/friheten-pa-natet-maste-forsvaras_4123091.svd

Att auktoritära system får problem med Internet och sociala medier. Och nu försöker man stänga av, infiltrera och spionera – allt för att återta kontroll över flödet av information.

Komrevolutionen gör att yttrandefriheten ökar, mest på gott. Det blir svårt i länder med auktoritära system att hålla koll på alla människor som kritiserar.

Förut kunde du bevaka människor, nu måste du även bevaka elektronisk information.

Jag såg att i Kina vill myndigheterna spärra SMS med ohälsosamt innehåll.

http://www.dn.se/nyheter/varlden/kina-forbjuder-ohalsosamma-sms-1.1030506

Det är självklart att det här måste vara någonting som är viktigt på agendan för en politiker som Bildt. Men jag tror att nätet tar sina egna vägar. Det finns människor som ligger flera steg framför regeringar, och det är det som får länder som Iran och Kina att agera. Men jag tror att de kommer att ligga i bakvatten.

Visst, regeringar och säkerhetspolis i dessa länder kommer att kunna sortera ut den vanliga människan som inte har kunskaper att skydda sig från intrång när den yttrar sig men de som vill dölja sig kan det.  Carl Bildt skriver:

Men den frihet som vi förespråkar är som framgått också starkt kopplad till säkerheten vad gäller nätverkens funktionalitet och användarnas integritet.

Och det är bra men det måste fungera i alla länder, även i det som är demokratier.

Vi har FRA, en debatt som tystnad märkvärdigt och som vi inte kommer att se följder av än – det är för kort tid. Men där är det lika viktigt att vi som lever i ett demokratiskt land kan känna oss trygga, att jag som vanlig medborgare inte ska behöva avlyssnas bara för att jag kan vara obekväm i mina åsikter. I historiens sken kan vi se hur människor som yttrat sig i olika frågor även hamnat i säkerhetspolisens fålla. Det är oerhört viktigt att den som kontrollerar också kontrolleras, för annars kan informationsteknologin bli ett hinder även i demokratiska länder.

Det är som jag skrev tidigare, att det ligger i avlyssnarens händer.

Men jag tror att Carl Bildt är tillräckligt framsynt för den typen av tankar. Det är som han skriver en avvägning av användarens frihet, den personliga integriteten och att se till hur missbruket är.

Jag tror att auktoritära länder under lång tid framöver kommer få problem med sociala medier. Anledningen är enkel. Dessa medier utvecklas i en rasande fart och för att hålla jämna steg krävs enorma investeringar, investeringar som inte är statiska och som dränerar ekonomi och resurser mer än det ger resultat. Och vinnare blir yttrandefriheten och nya idéer.

Använd smarta sätt, säger Eva-Lis från Lärarförbundet

Ställer vi oss utanför kan vi inte påverka, säger Eva-Lis Sirén från lärarförbundet när hon var med på SVT. Underbart att höra någon från lärarfacket säga att det här är någonting som måste in i skolan. Och att hon faktiskt inte menar att skolan inte är en modern arbetsplats. Att det inte får bli en paus för att man befinner sig i skolan.

http://svtplay.se/v/1842932

Och hon har så rätt. Det är underbart att höra henne säga att det är självklart att skolan ska vara med på det här. Det krävs satsningar.

Så vi får hoppas att politiker lyssnar till henne.

Hon säger att det kan berika skolan med att skapa internetsidor där vi kan samarbeta och det finns möjlighet till att många kan samlas – elever, lärare och föräldrar. Det kan bli ett större samarbete runt skulle och det tror jag med – även om det är utopiskt att tro att det kommer att bli en omvälvning av stora mått.

Jag förstår att hon ser det här i ett mer övergripande sätt och jag kan tänka mig att alla medlemmar inte riktigt håller med henne.

Men det är som hon säger, det gäller att hitta smarta sätt att använda det som modernt kallas sociala medier. Men jag säger att datoranvändandet är mer än sociala medier, vi fastnar gärna i den diskussionen.

Det finns en massa annat som finns i burkarna.

Det handlar om hur man använder ordbehandling, presentationsprogram, att göra film, radio och sedan presentera det på ett professionellt sätt. Självklart kan man använda sociala medier för att göra presentationer men det viktigaste är det som sker i klassrummet eller på den lokala skolan. Informationssökning blir mer intressant och rent av mer visuellt, vilket kan underlätta för elever med läs och skrivsvårigheter.

Sen är det ju självklart om elever får möjlighet att skriva med hjälp av datorer, utvecklar de språket. Språket kommer förändras men det är en naturlig del – rent av kommer vi få en slags Rinkebysvenska fast inom skriftspråket. Den utvecklingen är redan igång.

Titta på böcker som Snabba Cash och Ett öga rött.

Men jag kan förstå att vissa lärare känner att det inte är den skola de valde att arbeta i för tjugo eller trettio år sedan; och att man då blir osäker. Men det finns en möjlighet till gemensam utveckling, för ALLA.

Sociala medier inför valet – vem vågar, vem vinner?

Det nya modeordet som jag läser överallt är egentligen två – sociala medier.

Det jag menar är bloggar, facebook, twitter, mess, You Tube och säkert en massa nya kanaler som kommer att komma inom de närmaste åren. Allt mer lever vi i en slags realtidsrytm där vi kan välja att visa upp oss själva – en teater i ett av alla rum vi befinner oss i.

Jag läste en diskussion om det inför valet 2010, om vikten av hur politiker använder sociala medier.

http://www.expressen.se/Nyheter/1.1838310/gudrun-ar-briljant-pa-sociala-medier

Och ja, det kan vara viktigt för målgruppen från 35 år och nedåt – för där är sociala medier på på väg att bli en del av en livsstil. Det är ETT verktyg för att nå en målgrupp som lever en viss del av sin tid på nätet.

Man använder Barack Obama som en förebild men där är tidsaspekten lite annorlunda – det är åtta år med George Bush och det är väldigt många presumtiva förstagångsväljare som ville ha någonting nytt.

Där klev Obama fram ( och hans rådgivare ) och förstod vitsen med den svängning som skett med hjälp av Internet och ett mer mobilt media. Om man nu ska tro siffror så nådde hans kampanj även 26 procent av väljarna med dörrknackning eller samtal.

Jag tror inte det skulle vara möjligt i Sverige men den som skulle lyckas genomföra det, skulle ha en stor fördel. Man kan också fråga sig vilken av dessa metoder som egentligen hade störst effekt – mötet eller sociala medier.

Men i en annan aspekt tror jag de sociala medierna blir viktig – i profileringen av sig själv. Ju mer du syns, ju mer du kan trycka på dina kärnfrågor – ju mer uppmärksamhet får du. Där är alla tillgängliga kanaler möjliga och viktiga.

Tänk dig den politiker som skulle välja att ha sin egen nyhetssändning en till två gånger i veckan på t.ex. You Tube – inte bara med sig själv utan vad har han eller hon gjort under veckan, trycka på kärnfrågor, ta in andra röster, föra diskussioner runt ämnen man vill lyfta fram. Den som skulle våga det, skulle sticka ut tror jag och få stort utrymme.

Med en bra produkt där, skulle du sälja in dig själv. Det eller dem partier som väljer ut strategier och intressanta reklamfilmer och annonser, kan vinna oerhört mycket på det.

Och jag tror det är dit vi går, frågan är bara vem som vågar först.

För idag är det inget fult att marknadsföra sig själv. Titta på alla hemsidor, bloggar, facebook som ” vanliga ” människor har – det är bara början på en slags synlighet som kommer öka under de närmaste tio åren och den som ligger i framkant vinner.

För det som är fördelen med sociala medier är att du kan välja att visa den bild du vill – och precis som i all god marknadsföring, så blir den bilden sann.

Så vem vågar, vem vinner?

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggers like this: