Glimten som kan vinna över oförmågan

Jag läste att Stephen Hawking tror att människan blir tvungen att flytta ut i rymden för att överleva.

http://mobil.aftonbladet.se/nyheter/article14176789.ab

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/miljarder-planeter-i-vintergatan_6763563.svd

Att vår tid är räknad. Att vi inte kan ta hand om den planet vi fått att leva på. Tyvärr kan man nästan hålla med honom, med tanke på att vi inte kan ta hand om vår livsmiljö. Och så har forskare plockat domedagsklockan en minut närmare tolv.

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/forskare-varnar-for-att-domedagen-narmar-sig

Visst, en fiktiv klocka.

Men varför har människan så svårt att lyssna och egentligen, se, hur vi sakta eroderar vår egen miljö och med det klimatet? Den globala uppvärmningen är egentligen så solklar den kan bli. Men vid konferens efter konferens görs inga eller små steg framåt. Miljöskeptiker – lobbyister för stora företag – förnekar och påverkar processen.

http://klimatforandringen.nu/vad-ar/

Varför?

Jag tror det beror på vår brist att kunna anpassa verkligheten efter vår förmåga att förstå konsekvens. Visst, vi har fantasi och den kan vara ganska vild och fantastisk. Men när vi kommer till realitet, kan vi enbart se till tre generationer.

Våra föräldrars, vår egen och våra barn. Det var någon som sade att vi knappt kan det.

Sen blir det för komplicerat.

Vi kan se då, nu och sen i ett oerhört begränsat perspektiv. Det spelar ingen roll hur många scenarier som forskare tar fram och visar klimat/miljö, för vi förstår inte. Kan inte ta in, eftersom vi lever här och nu. Att se fem generationer framåt har vi inte förmåga till; ork, vilja, kunskap, fantasi, tid.

Vi konsumerar i nutid och skiter i framtid. Och företagen producerar i nutid och skiter i framtid. Allt handlar om pengar. Hur mycket jag tjänar, som person och företag. Och det begränsar vår förmåga att tänka.

Det är driften att hela tiden ta sig framåt, som också utvecklat oss, som till slut kan bli vår undergång. Och då är det ju bra att vi letar oss ut i rymden, om vi som typ vill överleva. Frågan är om vi är värda att rädda, då vi är ett enormt rovdjur; och samtidigt har jag ett hopp.

För det finns en glimt i människan, som gör det som krävs när vi står på randen av katastrof.

Den glimten kan vara det som faktiskt till slut vinner över oförmågan att förstå.

Allt löser sig – eller inte

Det pratas väldigt mycket ekonomi i dagarna, om euron som kommer att krascha ihop om ett tag och sedan har vi finanskrisen – bankernas girighet – och skuldsättningen av länder, där varje nolla som läggs till är utan syre. Men det är egentligen en ganska kortsiktig kris – och med det menar jag att det kan vara en kris som varar i några år.

http://www.svd.se/naringsliv/euron-star-infor-ett-sammanbrott_6675868.svd

Än värre är det med miljön och klimatet. I dagarna är klimatmöte i Durban.

http://www.dn.se/debatt/det-har-ar-sveriges-linje-i-samtalen-om-klimatet

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14008463.ab

Om några år – kanske femtio sextio år – står vi inför början på en katastrof vi inte ens kan överblicka idag. Ja, vi är väl redan där men det är inte de stora konsekvenserna vi ser än.

Jag tänker inte gå igenom alla orsaker och konsekvenser för permafrost som försvinner, metangas, befolkningsökning och energikonsumtion och en massa annat. För jag tror att de flesta är medvetna om det.

Det jag förvånas över är istället människans övertro på – allt löser sig. 

I det här fallet säger jag – eller inte. 

För mig känns det som det finns en slags kalkyl som vägs in i det här – miljö mot hur mycket vi kan göra vinst och hur långt vi kan gå. Politiker är egentligen inga beslutsfattare i det här – det är företagen och i slutändan bankerna. Igen. Det finns en mentalitet – allt löser sig – och ett tillägg – money makes the world go around.

Det är skygglappar så långt det går, för vinsten är viktigast.

Det är inte förrän vi lägger bort det sista och verkligen förstår allvaret, som det kommer hända saker som kanske kan bromsa upp det som sker. Men vi har andra faktorer som också påverkar:

• konsumtionslusten i länder som precis klivit in förbrukningssamhället – det som Lena Ek kallar tillväxtländer
• en stark medelklass världen över som smörjs och vill ha mer – USA är ett bra ex
• multinationella företag med armar och lobby långt in i maktens korridorer

Det är väldigt stort fokus på länder i hennes artikel och hon väljer att glömma bort hela den finansiella sektorn med banker och företag. Kanske medvetet, än värre om det är omedvetet – och då är hon naiv. När en stegrad konsumtion är det som skapar tillväxt och alla vill ha del av kakan, blir pengarnas ursprung det viktiga.

Bankernas osynliga makt, genom utlåning och räntor.

För att symbolisera det lägger jag in ett kort kapitel av mitt manus Landet där stjärnorna regnar, där en datahacker vid namn Räven försöker förklara ekonomin och dess konsekvenser från sitt perspektiv.

Senaste året har de varit lite oftare, kan man säga. Ekonomin ä i gungning. Du vet, bankkrisen å de som tage för mycket lån för att köpa hus å så. 

Rock my world, babe, säger ja. 

Systemet ä sjukt. Du skapar hela tiden utrymme för mer pengar, mer investeringar å  skapar ett enormt skuldberg genom att producera pengar som inte syns. De ä som en osynlig sedelpress, som ger dig krediter när du önskar – krediter som såna som du å ja ska betala. 

Å det skapar en Bear ride som de heter – en kapitalism där giriga jävlar som vill tjäna ännu mer pengar är som gamar runt ett kadaver. Jag gillar ordet, bear ride. Och allt handlar om spekulation. Derivat. Du vet, derivat och hedgefonder. Du kan de. De innebär inte alltid att du spekulerar i uppgång utan även i katastrofer och om du prickar rätt, så vinner du. Räntebärande fonder. Någonting som heter CDS – Credit Default Swaps - har vuxit stort. Det ä en slags försäkring på kreditrisker där man betalar premier till en försäkringsgivare som får betala ersättning om du gör en kreditförlust. Om man går i konkurs.   

Du vet va jag prata om, eller hur? Du kan de här. 

De måste ha krig, lever på katastrofer, företags konkurrens och konkurser, andra människors rädsla eller död. De ä en sjuk värld, där man hoppas på den andres död. 

Du har människor som den här John King, som spekulerar i andras olycka å tjänar  miljarder. De ä som hela spelet om vår miljö. Han verkar ha det där fingret med i allt. De här pengarna skapar framtidens sopberg, global uppvärmning  och det är så jävla sjukt. Men katastrofen måste bli större, mycket större, innan de här människorna kan tjäna pengar på just den här katastrofen. Men i alla fall.

Utdrag ur Landet där stjärnorna regnar

Det är trots allt där den verkliga makten ligger. Ibland känns det som om det är fel fokus att försöka få länder att komma överens om miljön. Istället kanske det är dags att börja fundera på hur man kan påverka företagen och bankerna, antingen genom förhandling eller tuff lagstiftning. Men politikerna är i många fall i knä på företagen, även om det försöker få det att låta annorlunda.

För mig är det en bättre väg och kanske tuffare – för det är inte förrän det känns i kassan eller i bankkontot hos dem, vi kan vända det här tror jag.

Våga prata om det, agera och se vad som händer. Annars står vi inför någonting som antagligen inte kan vända.

Vi sitter i båten och gungar

Jag kommer ihåg att för kanske tio år sedan såg jag en film om klimatförändringar.

Den handlade om extremväder.

http://www.expressen.se/nyheter/1.2534409/darfor-svalter-afrikas-horn

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/urbanisering-bakom-oversvamningar_6400849.svd

Hur det skulle bli översvämningar, torka, starkare orkaner och stormar – och mycket på grund av vår oförmåga att ta hand om vår egen planet.

Idag har jag i flera olika artiklar, läst någonting om klimat och väder. Om de förändringar som sker och ändå känns det lite som vi sitter i båten och gungar och funderar.

Varför?

http://www.dn.se/nyheter/vader/ingen-vill-bo-i-goteborg-om-hundra-ar

http://www.dn.se/ekonomi/vaderskador-kan-sla-rekord-i-usa

Beror det på ovilja eller oförmåga?

Kanske är det bägge de sakerna som påverkar våra beslut. Vi har också en befolkningsökning som kräver allt mer resurser och det som förr nämndes som den tredje världen, vill också ha en del av välståndet som väst roffat åt sig.

Vi har växande ekonomier i Kina och Indien som har miljardbefolkningar.

Jag tänkte häromkvällen när jag såg en film som tog en panoramabild över en stad, alla ljus och bilar som rörde sig på kvällen/natten. Är vi ens medvetna om hur mycket vi gör av med? Och var resurserna egentligen kommer ifrån.

Jag är långt ifrån en ekonörd men jag oroar mig och läser och förstår – vi kan faktiskt inte leva över våra resurser. Det är lite som finanskrisen just nu – alla nollor i ekonomin är egentligen luft men stater och banker fortsätter ha en tro på att syret i nollorna ska räcka till men uppenbarligen blir det svårt.

Så är det med vår egen miljö och klimat – men där är skillnaden att det tar många år att reparera skadorna. Jag tror det är möjligt, det är möjligt att vända trenden men det måste ske snart och det måste ske med stor vilja från företagen, banker och stater.

Visst kan du och jag som individer dra vårt strå till stacken men det är ändå där pengarna finns, det måste ske en förändring.

Vi har redan börjat se de bilder som jag kanske ryckte på axlarna åt för tio femton år sedan. Och mycket mer kommer att ske verkar det som.

Jag reagerar på bilder av torka, översvämningar och tornados.

Jag ler lite åt en artikel att aliens kanske tycker vi förstör vår egen planet och kommer ingripa. Det enkla sanningen är att det är vi själva som måste ingripa – annars kommer mina barnbarn och de generationer som kommer efter leva i en värld som konsumerar upp sig själv och det leder till andra livsvillkor än dagens.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/et-kan-utrota-manskligheten-i-forebyggande-syfte_6401703.svd

Vad vet inte jag och inte du heller. Det går snabbt, mycket snabbare än i en bok jag läste som heter Sex grader – som handlar just om vad som kan hända vid klimatförändringar.

För vi kan spekulera om vilken värld våra barnbarn och andra generationer kommer leva i men det kommer antagligen inte påminna om det vi har idag.

För det är som jag brukar säga – den ” moderna ” människan kan inte se mer än de tre generationer vi lever och därför har vi svårt att förstå mer än det som vi har framför våra egna ögon, trots att det är vår fantasi som gett oss det försprång vi har mot andra arter på den här planeten.

Därför sitter vi fortfarande och gungar i båten – även om vågorna och vinden tilltar.

Förändra vår livsstil

För några år sedan läste jag boken sex grader och insåg verkligen hur mycket människan redan har och kommer att förstöra sitt eget liv – den miljö hon faktiskt är beroende av för att överleva.

Ibland har jag sedan dess följt debatten om miljö och speciellt förvånas jag över politiker som inte kan ta de rätta besluten. För det är som jag skrev en gång, det är All about the money.

Och nu byter en av de största klimatskeptikerna sida.

http://www.expressen.se/nyheter/1.2117587/global-uppvarmning-ar-det-storsta-hotet

Han har insett allvaret. För det är allvar. Som människor kan vi inte se längre än tre generationer – varken framåt eller bakåt. Vi har en hjärna som kan skapa fantasi. Men fantasin räcker ändå inte längre än till det vi kan överblicka.

Och det är det som är ett problem. Vi kan inte föreställa oss en värld som inte liknar den vi lever i. För när vi pratar om förändringar i miljö kan du inte se det från en dag till en annan och då kan vissa säga – men det är inte så farligt.

Eller som den amerikanske senator som sade:

” Men vill vi inte alla ha det lite varmare? ”

Värme är en sak – klimatförändring är en annan.

Vissa hävdar att det är cykler som kommer och går. Ja, det visar också jordens historia. Men, ett stort men… hur kan någon tro att ett antal miljarder människor ( som dessutom konstant växer ), i sin iver att ha den senaste teknologin, inte påverkar miljön och klimatet?

Det är ju självklart och ännu mer självklart blir det när utvecklingsländer vill ha samma bekvämlighet som västvärlden. Människan söker ju hela tiden efter det som är bäst för henne som individ. Och då tänker vi inte konsekvenser.

Och därför tycker jag det är skönt att Björn Lomberg inser vikten av att vi måste förändra vår livsstil. Han och förhoppningsvis många andra. Jag tänkte skriva med tiden – men den tiden krymper.

Idéer som vinner

Nu skruvas temperaturen upp lite, vad gäller opinionsundersökningar. Först igår, där mer personrelaterat visade att de flesta ser Reinfeldt som mer kapabel att regera. Och idag så ökar bägge blocken och de röd-gröna drar ifrån.

http://www.svd.se/nyheter/politik/valet2010/ras-for-sverigedemokraterna_4758589.svd

http://www.dn.se/nyheter/valet2010/ras-for-sverigedemokraterna-1.1110160

Detta trots sin budget och besked om höjda skatter.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7176737.ab

Jag tror fortfarande att de mindre partierna i alliansen måste börja profilera sig. Hur tyst har det inte varit om C och KD senaste veckan i media. Björklund har profilerat sig lite mer och varit synlig och det vinner FP på i längden tror jag. Det gäller att tränga igenom bruset som finns och våga sticka ut.

Jag håller med honom i att elever inte ska sätta lärares lön.

http://www.dn.se/debatt/elever-ska-inte-vara-med-och-bestamma-lararens-lon-1.1109892

Dock kan utvärderingar vara ett stöd för arbetsgivare, för att se hur läraren agerar i klassrummet. Jag håller med om att läraryrket är ett av Sveriges viktigaste arbeten och om man läser artiklar och debatt, är det någonting som alltid är brännhett. Elevers makt inom skolan är en viktig del, i det avseende att det handlar om demokrati. Utan en fungerande elevdemokrati, får du ingen riktigt bra arbetsplats.

Men undersökningen då?

För mig finns två reflektioner till.

Den ena är att S fortfarande har en bas att falla tillbaka på. Annars skulle inte det stödet vara så konstant. Trots att Mona Sahlin inte har det största förtroendet, har det partiet en väl inarbetad bas ( men den minskar ). Jag tror att det kanske håller några val till men sedan kommer ledarskap och innehåll ( en reformation i retorik ) vara nödvändig.

Att se sig som ett arbetarparti idag, är att se sig som ett medelklassparti. Det har man förstått genom att flytta in i mittfåran som de flesta andra men det behövs samtidigt en omläggning av retoriken. Att prata om arbetarklass är att arbeta om segregationsklyftor  som kanske mer handlar om brist på utbildning, utanförskap p.g.a. boende och ett socialt arv som påverkas av nedskärningar inom sociala försäkringar, vård o.s.v.

Där kan alla partier hjälpas åt i och för sig.

Det andra är att det som ses som den stora valfrågan är ekonomi. Jag vet inte om det riktigt är så när man pratar med människor. När jag pratat runt lite har det handlat om idéer – om sakfrågor som även betyder annat. En är miljön ( inte undra på det stöd som MP har ), en annan är skolan ( kan bero på att jag cirkulerar runt den världen ) och den tredje arbeten. Allt hamnar i och för sig inom ekonomi men samtidigt handlar det faktiskt om idéer – vad vill jag utveckla. Det är lätt att hacka sönder andras förslag men det viktiga är att visa det egna – där tror jag den stora vinsten ligger hos vanliga människor.

Egennyttans pris

Jag skrev tidigare idag om Murdoch och maktkampen och funderingar runt privat och public service. Som ex. kan man nämna att det finns sex större företag i USA som styr flödet av nyheter och de drivs av profit.

http://www.dn.se/nyheter/varlden/bp-kritiseras-for-sin-ovilja-att-mata-lackan-1.1096519

http://www.expressen.se/Nyheter/1.1987753/oljan-fortsatter-stromma-ut-och-kritiken-vaxer-mot-bp

http://www.dn.se/nyheter/varlden/oljespillet-vaxande-politisk-skandal-1.1097390

Och det funderar jag på lite när jag läser om två miljökatastrofer  – oljan i mexikanska golfen och utsläpp av tungmetaller i Kina.

http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/globala-it-foretag-bakom-tungmetallsforgiftning-1.1096606

För det är samma syndrom – det handlar om vinsten för de allt större företagen som vill äga världsmarknaden.

Precis som inom media.

Och det handlar om ett system som bygger väldigt mycket på en globalisering som flyter över gränser och då blir åtal svåra. Det vet företagen. Men de vet också att det är viktigt med sitt varumärke. Titta på McDonalds och den undersökning som skedde – i ett public serviceföretag.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7126821.ab

http://www.expressen.se/Nyheter/1.1988086/lasarna-ater-aldrig-pa-mcdonalds-igen

Det kommer antagligen bli en hel del räfst och rättarting – för varumärket får inte ta skit.

Men det här är ett system som byggts upp sedan sjuttiotalet. Vi hade multinationella företag redan då men skillnaden är att det skett en utförsäljning av det som staten en gång kontrollerade. Allt utifrån Milton Friedmans tankar. Han har lyckats bra med lanseringen av sina idéer.

Idéer som innebär noll kontroll av staten. Han var oerhört irriterad på Reagan vid ett tillfälle, när han backade och tyckte att förändringarna blev för stora. Allt bygger på det som Thomas Hobbes säger, att människan drivs av egennyttan.

Det är sant, för vi är fortfarande det farligaste djuret på planeten. Vi drivs av drifter som påverkar våra beslut. Det visste Hobbes och varnade för det. Ayn Rand och Friedman utnyttjar det, eftersom de medvetet ställer människa mot människa.

Oljeutsläppet i Mexikanska golfen är ett tragiskt ex. på hur människan drivs av profit och egennytta. Trots varningar – är det någon som är förvånad – har bolagen hotat eller köpt tystnad från forskare, allt för att utvinna och vinna pengar. Det är ett ex. på ett system där man skjuter undan beslutet, för är olyckan framme har vinsten ändå varit större.

Cyniskt, ja.

Miljön är inte lika viktig som vinsten. Ett annat ex. är det i Kina.

Vad tusan, det finns väl andra ställen att bo på, jorden är ju stor.

Men ju fler ställen som försvinner i vår miljö, för att egoismens ideologi får härska, så minskar vi våra möjligheter att leva i en grön värld. Vi lever idag över våra resurser och miljön tar stryk – vi måste hitta en balans i ekonomi och ekologi för att skapa en värld som anpassas efter den s.k. moderna människan. Annars kommer kommande generationer betala ett högt pris för vår konsumtionslust, vårt habegär och kortsiktiga synsätt.

Vindflöjel är inte stilla

Kul för borgarna med undersökning men jag håller med statsvetaren Olof Ruin, det finns redan en slags trötthet i alla dessa mätningar av alla institut. Det blir till en djungel.

http://www.svd.se/nyheter/politik/valet2010/tveksamt-att-dra-slutsater-enligt-statsvetare_4676305.svd

Och jag har skrivit det förut, att mätningar är som en flöjel men ni som sett vindflöjlar vet att de inte heller är statiskt stilla. De är i ständig rörelse och vinden kan även vända på några timmar eller dag.

http://www.dn.se/nyheter/valet2010/det-kan-vara-en-opinionssvangning-1.1089451

http://www.svd.se/nyheter/politik/valet2010/valet-ar-inte-avgjort_4676153.svd

Men jag förstår att man känner en optimism och det ska man göra – det handlar mycket om psykologi. Människor gör egna val men de följer också vindriktning – det är sanningens innehåll i budskapet som du tror på, oavsett vilken sanning du än väljer.

Samtidigt pågår valet i Storbritannien.

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/osakert-in-i-det-sista-i-brittiska-valet_4672965.svd

http://www.dn.se/nyheter/varlden/britterna-har-borjat-rosta-1.1089242

http://www.expressen.se/Nyheter/1.1978371/cameron-kan-hjalpa-reinfeldt-till-valseger

Några intressant iakttagelser är väl just motståndet till Euro, som består. Och i dessa Greklandsdagar får väl vissa vatten på sin kvarn. Eurons vara eller inte vara kommer vara en fråga så länge den finns. Rättvisan i den, om den balanserar upp de svagare ekonomierna och hur ett samarbete egentligen ska se ut.

För vi kan prata om det monetära men det finns skiljelinjer även i det kulturella, synen på ekonomi och vad vi gör med pengar som enskild medborgare. Vi lever i ett konsumtionssamhälle, det är vår bas för en ekonomisk utveckling. Jag tänker inte gå igenom det ekonomiska kretsloppet.

Men idag är många varor egentligen tjänster och det här har förändrats över en ganska kort period – femtio år. Det gör också att andra marknader skapas och de som kapar åt sig av den växande servicemarknaden, kommunikation och behovet av tjänster blir de stora vinnarna i den nya ekonomin. Visst, det produceras massor med varor men i och med skillnader i både transportsätt ( med mindre behov av människor ) och produktion ( som är mer och mer automatisk ), ökar ett annat behov.

Och det är där som länder som är innovativa, nyskapande och inte går i gamla hjulspår kommer att få ett försprång.

Det är där den nya ekonomin växer fram.

Och där kommer även vissa länder att få problem, bl.a. de som inte har ett modernt utbildningssystem. Sverige kan inte slå sig för bröstet, vi är inte bäst i klassen längre. Men utbildning som inriktar sig mot den växande servicesektorn, IT och behovsanpassad marknad med snabbare förändringar än förr kommer att vara vinnare. Vi behöver i svensk skola ta tillvara den kreativitet som vi har men samtidigt måste vi bli mer inriktade på den kommunikationsverklighet barnen lever i – de är mer experter än vuxna som är i skolan.

De som inte gör det här hamnar i bakvatten eller om vi ska säga, de måste se vart vindflöjeln växlar för riktning och vara snabb att parera vilken riktning vinden tar.

Vilka risker är vi beredda att ta?

Vad behöver vi energi till?

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/allt-storre-risker-vid-oljeutvinning_4642721.svd

Energi som i el och vilka risker är vi beredda att ta i framtiden?

http://www.dn.se/nyheter/varlden/oljan-nar-mississippideltat-1.1086022

Jag funderade runt det här och så kom en artikel i SVD, med anledning av oljeolyckan utanför USA:s kust. För en befolkningsökning i den takt vi har idag och en efterfrågan på energi, innebär samtidigt att vi måste ställa den frågan?

Vilka risker är vi beredda att ta i framtiden? Eller är stater och företag så drivna av vinst, att det faktiskt är svårt att stoppa riskhanteringen?

För det här är ett förödande ex. på just det. Vi måste hela tiden hitta källor som kan ge energi och i det här fallet ute till havs. Det är ju självklart att det finns en kalkylerad risk att det här sker, och man kan fundera runt vinst och förlust. Nu blir det en förlust för BP, både i pengar och prestige och miljön som tar stryk.

Men är det värt det, i förhållande till vinsten vi får ut av alla de andra källorna?

Det självklara svaret är nej; men; är det just det? Nu står vi med olyckan, vi ser konsekvenser men är vi beredda att offra bekvämlighet framför säkrare energi? Går det att vrida en utveckling bakåt – för att överdriva till vedeldning och fotogenlampa.

Ja, jag vet att jag tar i men själva tanken finns där, eftersom naturen, miljön och klimat är en av våra viktigaste frågor att diskutera. Är kärnkraft ett bättre alternativ eller fusionskraft, om det blir verklighet?

Vindkraft, solpaneler, vattenkraft?

Det finns ganska många frågor och det är frågor som är svåra att skjuta på.

För det handlar om vårt liv i det som kan ses i spåren av ett konsumtionssamhälle som kräver energi – ugn, mikro, fön, platttång, lampor, batteriladdare, tvättmaskin, högtryckstvätt, teve, dator – ja, listan kan bli lång. Vad kan vi avstå ifrån eller är det så att vi faktiskt inte ska avstå utan kalkylera med risker – oljeutsläpp, kärnkraftsolyckor, förstörd havsbotten vid vindkraftverk osv – för att ha en viss standard? För det handlar också om hur hårt kan vi gå fram i en miljö som faktiskt tar skada och vi vet inte konsekvenser längre än vad vi kan överblicka eller förstå. Jag brukar säga tre generationer, om ens så långt.

Det blir både en etisk fråga, och existentiell.

Om jag har ett svar?

Den enkla är att jag avstår för att ha en bra miljö; den obekväma är att jag faktiskt vant mig vid en viss standard och vill behålla det jag har.  Var finns balansen i det jag tänker? Jag vet inte och jag har inget bra svar. Men det är en fråga som vi borde diskutera, för vår egen skull.

Hoppas det är sant

Nu har jag lyssnat till och läst om vulkanutbrottet på Island och jag undrade när tidningarna skulle börja närma sig katastrofscenarios – och igår började det.

Flygbolag i konkurs, fabriker i konkurs som gör reservdelar, tillbaka till sextiotalet när det gäller mat. Flygbolag gör testflygningar och säger att det inte är någon fara – men eftersom de vill tjäna pengar, det klart det inte är någon fara eller skada på planen.

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/plan-klarade-flygtest-i-askmolnet_4575149.svd

Det här är självklart sanningar men när man slår upp det och vinklar för sälja och skapa oro, börjar jag le. För jag tror att människor av idag inser att man måste se ganska nyktert på det här.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/rakna-med-flygstopp-over-helgen-1.1078840

http://www.expressen.se/Nyheter/1.1956179/da-kommer-nasta-askvag-over-sverige

Vi är i all vår teknologiska ” moderna ” människa liten mot naturens krafter.

Det här är ett vulkanutbrott som ändock sett till historien inte är stort, det har funnits mycket större utbrott. Naturen har sätt att säga ifrån. Det har senaste halvåret känns det som om  det varit enormt mycket jordbävningar och naturkatastrofer, i alla fall större sådana. Rent statistiskt tror jag inte det varit fler dock men det har drabbat områden med stor befolkning och då blir det katastrofer – Haiti, Chile, Kina.

Tänk om alla dessa klimatskeptiker kunde förstå hur beroende vi är av naturen, istället för att säga att vi inte förbrukar vår egen planet, förstör närmiljöer och i längden förändrar klimat. Det är lika osynligt just nu som askmolnet som ligger några tusen meter upp men likväl finns det i förlängningen där.

Jag var på inspelning av Bubblan i fredags ( sänds ikväll på SVT ) och självklart hade de askmolnet som en rubrik. Inte för att avslöja hur det gick men Jonas Leksells kommentar när han hörde det var:

- Hoppas det är sant.

Han tycker människan förstör för mycket av  sin egen natur, människan som grupp.

För det fanns någonting overkligt för samtliga tre som satt i panelen och det lockade till mycket skratt – men vi som satt i publiken visste ju. För det låter antagligen overkligt för någon som stängts av från verkligheten i några dagar.

Lika overkligt som för klimatskeptiker att vi faktiskt sakta men säker nöter ner vår egen miljö.

Modern infrastruktur?

Idag kommer ett paketförslag från regeringen om infrastrukturen.

http://www.dn.se/sthlm/naturskyddsforeningen-foreslar-fordubblade-trangselavgifter-1.1070362

http://www.dn.se/nyheter/valet2010/482-miljarder-till-infrastruktur-1.1070357

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/482-miljarder-till-infrastruktur_4503353.svd

Och självklart ska vi titta på miljöförluster och vinster. Vi lever idag i en värld där miljöfrågor är en av de viktigaste aspekter vi har.

Nu är jag inte fullt insatt utan jag har i tanke det tågkaos som varit i vinter och ser att en satsning av detta ska ske. För det kaos som varit nu, är rent pinsamt för regeringen och det inser de själva. Alltså behövs en satsning på den biten. Och det är ett miljövänligt alternativ. Att bygga ut kollektivtrafiken är ett måste där storstadsregionerna måste agera nu.

Sedan kan man diskutera hur man ska göra med det som kallas Förbifart Stockholm. Med tanke på den propp som idag redan finns i Stockholmstrafiken ( enligt en som sällan är upp men märker trängsel ), måste det ändå göras. Jag såg att naturskyddsföreningen enbart vill höja trängselskatten och det tror jag inte är en framkomlig väg.
Istället är det en kombination:

• utökad och förbättrad lokaltrafik ( buss, tunnel, pendel )
• bättre kommunikation regionalt med tåg ( samverkan SJ/banverket )
• trängselavgifter
• högre parkeringstaxor centralt, kanske

Sedan är det precis som någon skrev, att vi måste se ut vad det är vi släpper ut i trafiken. Utsläppen från bilarna är någonting som självklart inte kan diskuteras och förändras lokalt i storstäder men det är en fråga som är viktig för miljön i sin helhet.

Jag tycker att det är självklart att dessa frågor måste diskuteras och värderas. Det handlar om vår miljö kopplad till samhällsekonomi.

Som det har varit i vinter ska inte ett s.k. modernt land behöva ha sin infrastruktur. Och därför är det viktigt att se över och bygga ut framförallt den kollektiva trafiken. Målet bör vara att ha världens bästa. Vi har alla förutsättningar för att skapa det, om viljan finns.