Medkänsla – en hink med mjölk

När jag är ute och möter människor i min vardag och då speciellt ungdomar och lärare, inser jag vilken enorm medkänsla de har för varandra och andra. Det klagas alldeles för mycket ibland på ungdomar – och har gjorts i alla tider. Man kan ta det påhittade citatet av filosofen Sokrates som ex.

 

Våra dagars ungdom älskar lyx. Den uppträder ohövligt, föraktar auktoriteter, har ingen respekt för äldre människor och pratar när den borde arbeta. De unga reser sig inte längre upp när äldre personer kommer in i ett rum. De säger emot sina föräldrar, skryter på bjudningar, glufsar i sig efterrätten vid matbordet, lägger benen i kors och tyranniserar sina lärare.

Det säger en hel del om bilden vi kan ha om ungdomar och våra fördomar och hur det går tillbaka genom alla tider. Men jag ser istället varje dag någonting annat som överväger och det är medkänsla.

De flesta visar faktiskt medkänsla med varandra.

Ordet medkänsla kan man dela och vända lite på – känsla med.  Att visa känsla med någon som du bryr dig om, är att ge dig själv chansen att må bra. Ibland pratas det om att vi människor i västvärlden mår dåligt och kanske beror det på det självuppfyllande liv som vi jagar. Speciellt efter kriget, där jaget blivit viktigare än någonting annat. Vi har livscoacher överallt som talar om för oss hur vi ska ta hand om vår kropp och själ och oftast fokuserar de på jaget.

På ett vis konsumerar vi upp oss själva i jakten på ett slags självförverkligande.

Och då glömmer vi grunden till varför vi kan må bra. Det handlar många gånger inte om oss själva utan hur vi ser på andra – den meningsfullhet vi ger oss själva, när vi möter en medmänniska.

Det kan vara över en kopp kaffe, en bit mat, under en resa, Vi har den möjligheten varje dag att vända oss utåt för att må bättre inåt.

För medkänsla kan endast komma i mötet med andra.

Det är som en filosof skrev - jag blir människa i mötet med andra människor.

Föds vi då med medkänsla?

Jag tror att det är som en hink du fyller med tankar, känslor och handlingar. För många år sedan hade jag en elev som ställde till det för sig, om och om igen. Jag träffade honom med hans pappa och efter en stund sade hans pappa:

Om du mjölkar en get och fyller hinken med mjölk, så har du så du klarar dig varje dag. Men om det är hål i hinken, kommer mjölken rinna ut.

Han menade att om pojken gör bra saker, så försvann de med alla tokigheter han ställde till med.

Och så är det lite med medkänslan och vad vi får med oss genom livet. Du försöker fylla den där hinken med goda handlingar, tankar och känslor men om du lika gärna gör uttag – du mobbar, säger elaka saker eller gör dumheter – har du till slut ingen mjölk kvar.

Det spelar ingen roll hur mycket du mjölkar.

För mig symboliserar mjölken den medkänsla vi kan få om vi öppnar våra sinnen. Jaget kan vi inte fylla med en snyggare kropp, med en karriär eller pengar – det kan endast fyllas om vi visar medkänsla med vår granne, arbetskamrat, vän eller familj.

 

Frihetsdrömmar som vattnas

Att följa utvecklingen i Egypten är lika intressant, som att följa den tro på att det ska bli en dominoeffekt a la nittiotalets fall i Östeuropa.

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/presidenten-ar-var-cancerbold_5902965.svd

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/manga-doda-i-egyptiskt-kaos_5901761.svd

http://www.dn.se/nyheter/varlden/folj-utvecklingen-i-egypten-och-grannlanderna-direkt

http://www.dn.se/nyheter/varlden/nya-demonstrationer-utlysta-i-egypten

I alla fall om man ska tänka politiska och journalistiska förväntningar.

Men jag tror att bilden är lite mer komplicerad eller annan, av två orsaker. Och därför tror jag att dominoeffekten inte har lika lätt att få fäste.

http://www.expressen.se/nyheter/1.2310737/oroligheterna-sprider-sig-till-turistorterna

http://www.expressen.se/nyheter/1.2310760/expressen-pa-befrielsetorget-i-natt-demonstranterna-fortsatter-sin-kamp

Dels handlar det om den tidsrymd som vissa av länderna i Nordafrika och Asien har när det gäller sin industriella utveckling. De försöker ta igen mycket på kort tid och är långt ifrån klara med den utvecklingen. Här finns en annan bild, där den ensamme småföretagaren fortfarande har en större plats än i det industrialiserade väst. Jag tror snarare vi kan titta på den utveckling som väst i så fall hade under artonhundratalet och en bit in i nittionhundratalet.

För även om Internet har blivit en spridare av nyheter – är den lika lite som McDonalds en garant för en demokratisk utveckling. Internet kan ge information, öppna vägar, sprida idéer. Som en vattenspridare på en torr gräsmatta som törstar efter vatten.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/stangt-internet-kontraproduktiv-for-regimen_5901583.svd

Men när gräset växer måste man även ha någon typ av ordning, för annars blir det mest ogräs. Och det är det som är en del av demokratin. Demokratin kan aldrig vara helt fri, den är reglerad i lagar, regler och normer – och det sker utifrån landets historia, religion, etnicitet och folksjäl.

Och där har vi den andra orsaken.

Religionen och folksjälen är en annan än den i väst. På ett vis började uppgörelsen med religionen redan under tusentalet i västvärlden och var/är en ganska lång process. Tänk det trettioåriga kriget, reformationen eller den diskussion vi haft i Sverige om kyrkan och staten. När västerländska journalister och politiska förståsigpåare tittar, använder de väldigt ofta sina västerländska glasögon och normer.

Det sker en förenkling i det de ser och de använder det normsystem som vi/de tar för självklart och som vi/de tycker ligger till grund för demokratin.

Men demokrati är en ständig erövring, och den utvecklas hela tiden och i samklang med sin omgivning. Vi själva har en lång bit kvar i väst ( även om vi kan tror att vi lever i den ultimata demokratin ), och därför ska vi inte se det som händer i Tunisien och Egypten som en del av vår egen process. Demokrati uppstår ur de förutsättningar som varje land och region har, och är en långdragen process med ännu fler faktorer än de jag nämnt.

Men jag tror trots det, att vi har en sak gemensamt, och det är våra drömmar.

För vi är alla människor och vi när oftast samma drömmar – om att på något vis rå över oss själva och känna oss fria. Som Emerich brukar säga – vi har bara en religion och det är kärleken, vi har bara en ras och det är människan. Och just det gör oss mer lika, än olika.

Och därför tittar vi på de frihetsdrömmar som just nu springer på gatorna i Kairo och Alexandria, frihetsdrömmar som vattnas av droppar från vattenspridaren.

 

Innan den första slicken

Vi läser om uppror i Egypten och president som flyr, vi har sett vad som hänt i Tunisien.

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/egypten-stryper-internet_5900053.svd

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8482368.ab

Förra året var det Iran. Och det blir spekulationer om en demokratisk våg i länder som ligger i Nordafrika och Asien. Och jag undrar, utifrån vems synvinkel ser vi ordet demokrati. För vill vi som amerikanarna  i Irak tro, att en invasion är vägen till demokrati och McDonalds är russinet i demokratins kaka, jag undrar.

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/elbaradei-satt-i-polis_5900635.svd

http://www.expressen.se/nyheter/1.2309612/carl-bildt-fordomer-regimens-forsok-att-stanga-ner-internet

http://www.expressen.se/nyheter/1.2309376/regerande-partiets-hogkvarter-i-brand

http://www.dn.se/nyheter/varlden/egypten-ar-tveklost-en-av-usas-viktigaste-partner-i-mellanostern

http://www.dn.se/nyheter/varlden/folj-utvecklingen-i-egypten-och-grannlanderna-direkt

Demokrati har vi ju lärt oss är samma sak som folkstyre. Vi läste det någon gång på högstadiet och kanske funderade vi en kort sekund på vad det kunde vara. Sen byggde vi en koja till och cyklade runt byn.

I mitt fall Skultuna.

Demokrati är egentligen ett ganska egendomligt ord för mig eller åtminstone hur man förklarar det. För vad är egentligen folkstyre? En gång när jag läste statskunskap skrattade läraren åt vår naiva tro på demokrati, när vi diskuterade folkstyre.

- Men ni måste förstå, folkstyre är att ni får göra ett val var tredje år ( ja, jag är så gammal ) och det är vad ni kan vara med och bestämma om. Sedan är det eliten som bestämmer.

Eliten, våra politiker.

Så folkstyre, my ass, egentligen. Men då trodde jag inte på det han sade, idealisten i mig trodde att jag kunde vara mer värd. Och det tror jag än idag, även om jag insett att demokrati är ett begrepp med många bottnar i. För i det innersta är ändå politiken beroende av den vanliga människan – men verkligheten styrs av pengar, av banker och finanser.

Och därför funderar jag lite över de spekulationer som politiska reportrar har om uppror i Egypten, Tunisien och andra länder. Demokrati, vad är det egentligen för de som är ute på gatorna och slåss för en bättre värld.

Jag tror inte demokrati är samma sak, beroende på så många faktorer.

Demokrati kan vara lite som Nalle Puh säger – det är precis innan, just så där precis innan den där första slicken av honung, det är som bäst. Ni känner säkert igen känslan när ni längtat efter någonting. Och så kan det vara med demokrati – det är lite som en dröm men när du tar den där tuggan försvinner drömmen en anings. Och där tror jag de människor jag ser skrika in i kameran befinner sig.

Sedan finns det många andra faktorer som avgör demokrati – utbildning, religion, historia och den folksjäl som finns. Ja, det finns folksjälar som är svårare att definiera. Men de är viktiga för en demokrati. Herregud, hur gammal är den svenska demokratin, hur gammal är det som vi i Västerlandet kallar demokrati. Vi glömmer lätt bort att tryckfrihet, yttrandefrihet, är någonting som är väldigt nytt i vår historia sett över ett längre perspektiv. Och därför tror jag vi ser demokrati med olika glasögon, ja helt andra glasögon, när vi mellan raderna läser och ser dessa uppror och tron på demokrati.

Men jag tror inte det är fel, snarare tvärtom.

För den demokrati vi lever i måste utvecklas, för att bli en riktig demokrati – ett sant folkstyre. Vi är faktiskt inte där, på riktigt. Människan måste ta sig långt vidare i sin utveckling, över generationer som vi inte ens kan överblicka, för ett kanske nå en riktigt sann demokrati.

Du skall tro att du är någon

Ärligt talat förstår jag inte jakten och hetsen runt Ingvar Kamprad och hans miljarder. För mig känns det faktiskt som den berömda Jante-lagen ger sig tillkänna och speciellt i våra medier. Ibland kan vi faktiskt inte låta bli att försöka riva ner bilder som är bra för Sverige – herregud, vilken reklam IKEA är för Sverige.

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/kamprad-medger-stiftelse-utomlands_5894499.svd

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/manga-reaktioner-pa-ikea-avslojande_5898889.svd

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/mysfarbror-och-skattesmitare-pa-samma-gang_5895341.svd

Det här en typiskt medial grej som tidningar och vissa tevebolag ägnar sig åt, med lite ojämna eller rent av jämna mellanrum. Först bygger vi upp en bra fantastiskt story – i det här fallet ett litet företag som blir världsberömt och en man som faktiskt åstadkommer det många drömmer om – och sedan ska vissa försöka hitta smuts och nästan överdriva. Media använder orden medger, ställer mot väggen och annat.

Ord som ska få läsaren att tro att det ska finnas någonting att försvara.

För tusan, erkänn istället hur smart den här mannen är, hur jävla ihärdig han antagligen är och vilken driv han måste ha. Alla som är s.k. vinnare har en särdeles förmåga att hitta det som är möjligheter och det blir självklart en krock, där media vill se problem.

När jag läser personbeskrivningar om honom, framstår han faktiskt mänsklig – han vill äta hotdogs, han är kalkylerande och slug och har temperament, han gråter när någonting påverkar honom, han vill inte att allt om honom ska vara känt eller om företaget eller familjen. Hmm, behöver man vara miljardär för att vara på det viset…

Om jag skulle byggt ett liknande imperium, skulle jag vara stolt över det och sedan försvara det med näbbar och klor. Det är ett livsverk vi pratar om.

För man kan fundera över vem som aldrig varit på IKEA? Om man som journalist vill sätta sig på sina höga hästar, bör man också ha moral att inte handla där heller. Men jag tror nog i mitt stilla sinne att de som tarvar ner, även handlar där och har sin Billy eller Klippan.

Den svenska jantelagen är … jantelagen är … så liten i sig. Man blir en liten lort om man inte vågar, skrev Astrid Lindgren i Bröderna Lejonhjärta. Lite så fungerar Jantelagar, det är de som är små lortar som letar felen istället för att faktiskt beundra ett livsverk.

Jag tror istället på den omvända Jantelagen:

Du skall tro att du är någon.

Du skall tro att du är lika god som andra och alla andra är lika goda som du.

Du skall tro att du är lika klok som andra – ibland klokare.

Du skall vet, att du är lika bra som andra.

Ibland vet du mer än andra.

Du är inte förmer än andra. Men du är enastående, som alla andra.

Du duger till mycket.

Skratta åt dig själv och din värld. Det gör dig fri.

Du skall tro att många bryr sig om dig.

Du skall tro att du kan lära andra en hel del. Och lära av dem.

 

Det kan man faktiskt fundera lite över när man läser dessa artiklar om Ingvar Kamprad.

 

Människor, som du och jag

Signalspaning, FRA, Swift, storebror ser dig och 1984. Ibland funderar jag på människor kan ” förutse ” framtiden – att ge skrämmande framtidsvisioner. Att tänka ett steg längre i vi vanliga.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/sapo-ska-fa-ratt-att-signalspana

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sapo-ska-fa-ratt-att-signalspana_5898801.svd

Att skildra en samtid är i sig svårt, eftersom om du vill ge en någorlunda rättvis bild måste du försöka ge en palett eller en regnbåge. Men att ge framtidsbilder, kan vara svårt. Se på Jules Verne, se George Orwell. När du skriver en framtidsvision kan den verka väldigt skruvad, skrämmande eller rent av löjeväckande. Jag tänker ibland på science fiction man kan se. Ta Star Trek och pekskärmar. Då tänkte man att det är långt in i framtiden men idag är just den delen av framtiden här.

Det är samma sak med det mänskliga i dessa berättelser.

Som att Storebror ser dig, mer än någonsin.

Idag är du och jag som vanliga medborgare övervakade i varje ögonblick.

Idag är även framtiden här och det är för en del en axelryckning, andra någonting skrämmande. För mig handlar det om integritet och ev. maktmissbruk. För bakom alla lagar, finns människor som ska både fatta beslut och ta del av material.

Människor, som du och jag.

Det är inga övermänniskor utan någon som fått det på sitt bord. Då borde det vara självklart att dessa kan hantera det, eller hur? Eftersom jag arbetar inom skolans värld, kan man ju säga att en utbildad lärare i alla avseenden är professionell och alltid kan hantera information eller bemötande professionellt. Ja, det borde vara så.

Men självklart är det inte så, eftersom vi alla är människor. Vi har bra och dåliga dagar, vi har olika normer och värden, vi har fördomar och livets ryggsäckar.

Likadant är det med information, känslig information, som ska hanteras.

Politiker väljer att luta sig mot lagar men bakom lagar och regelverk finns människor, precis som du och jag. Det finns INGEN garanti för att de kan hantera vad de ser eller hör. Det finns så många faktorer – kunskap, värderingar, fördomar, erfarenheter – som avgör hur man hanterar informationen man får. Och det är många led i alla processer. Nej, FRA och annat som hör till den nya härliga världen ( Aldous Huxley ) ger inga garantier för att garantera din eller min integritet.

För mitt samtal på nätet eller telefonen KAN INTE garanteras, kan inte ges rätten som varje enskild människa enligt lag ska ha rätt till. Den kan i led till slut inskränka yttrandefriheten och den enskildes integritet, om fel personer får kontroll på informationen. Vi glömmer det lätt, att vi under en väldigt kort period av människans levnad haft viss eller stor yttrandefrihet i vissa delar av världen.

För lika mycket som samtalet mellan fyra ögon ska skyddas, bör informationskontrollen över Internet skyddas utifrån den enskildes rätt och inte företagens eller statens.

 

Stereotyper – en fördomsfull värld

Hur lever vi med våra fördomar, och hur hanterar vi dom?

För alla har vi fördomar. Hörde igår hur någon sagt att jag visste inte vilka som kom genom dörren, när hon sett tre mörka killar och blivit rädd. I det kom alla hennes fördomar upp.

Jag läser också om det Carl Bildt påstås ha sagt i ett samtal om flyktingar från Irak.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/svenska-uttalanden-vacker-stark-kritik_5881647.svd

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/ministrar-ville-stoppa-vag-av-irakier_5881645.svd

Om det skulle vara sant, är det oerhört korkat och faktiskt fullt av fördomar. Dels för hans egen del men även i förhållande till oss medborgare, att generalisera att heder enbart är kopplat till ursprung.

http://www.expressen.se/nyheter/1.2299373/ministrarna-ville-begransa-flyktingvag

Och samtidigt visar det att även högt uppsatta människor inte alltid själva förstår vilka fördomar de bär med sig. Nu är jag inte säker på att det är på det här viset, för det skulle visa en oerhört låg nivå på politiken och jag tror att Bildt faktiskt har lite mer att ge; och förhoppningsvis är mindre fördomsfull.

Hur motverkar vi fördomar då?

Genom att prata om dem och inse våra egna.

Jag har fördomar, som ligger djupt rotade hos mig själv men samtidigt måste jag inse, att fördomar är som schabloner. Det är som att läsa en berättelse där alla karaktärer är stereotyper och enbart har så få dimensioner, att de inte är riktiga människor. När jag var tonåring läste jag t.ex. Bill och Ben. Två västernhjältar som var stereotyper och riktiga riddare – och samtidigt fullkomliga mördare utan samvete. Men det var en verklighetsflykt och det kan fördomar också vara.

Vi ser enbart det som vi matats med eller som vi orkar se – och utifrån det så handlar vi. OM det skulle vara så att Carl Bildt sagt det här, skulle politiken styras utifrån fördomar som han förmedlar som politisk ledare – och han skulle vara en hand till främlingsfientlighet. Det hoppas jag och tror inte är fallet.

 

Verkligheten motsvarar inte teorin

Jag läser en rubrik, kaos kan bli kostsamt för miljön.

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/tagkaos-kan-bli-kostsamt-for-miljon_5877719.svd

Det är i sig ingen nyhet tycker jag, för det kan nog vem som helst räkna ut. Järnvägen lanserades på åttiotalet som alternativet, dit man ville få människors resande. Man arbetade hårt med image – kan nog säga att det var en hel del botox och annat där. Men i takt med avregleringar och försäljningar har det blivit sämre och sämre. SJ och den utförsäljning som skedde är en av det nyliberala våta drömmarna som faktiskt inte fungerar – verkligheten motsvarar inte teorin.

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/leveranser-for-miljoner-fros-fast_5874647.svd

Vilket inte är så konstigt, för när den ena handen inte vet vad den andra gör – då kan det bli lite svårjobbat. Jag såg att Ulf Adelsson försökte skapa en slags samordning runt banverket, Sj och andra som är inblandade men fick blankt nej av minister.

Men det är nog självklart för alla utom henne att en centralisering är nödvändig.

Dels för alla resande som lever i ständigt kaos – att planera sitt resande blir en omöjlighet. Jag känner ett antal som pendlar åt bägge håll mot Stockholm – Västerås och samtliga får sina dagar förstörda av den inkompetens som faktiskt visar sitt ansikte.

Det andra är den aspekt som tas upp i artikel. Det klart att miljön kommer ta stryk. För om du inte kan lita på att du kommer fram, vad gör du? Skaffar dig transport som kanske inte är miljövänligt som du kan lita på. Samma för företag, om varor inte når fram i tid och de får förseningsavgifter och dålig policy.

Så, vilka förändringar ska göras?

Som jag ser det som en lekman är en centralisering nödvändig. Utan det kommer det inte kunna ske en samordning av arbeten, turer, personalresurser och information. Många kockar ger en sämre soppa, här är ordspråket helt sant.

Att centralisera är en akut åtgärd och bör ske snarast. Men sedan bör man skapa ett nytt järnvägsnät och speciellt i storstadsregioner, där pendeltåg och fjärrtrafik kan separeras.

 

Follow the money

Vi har under en period av några hundra år haft en ekonomisk förflyttning från Öst till Väst men den håller på att slå tillbaka igen. Historiskt sett har t.ex. Kina och Indien varit starka ekonomiska centra och kommer bli det igen.

http://www.dn.se/nyheter/varlden/usa-maste-hantera-att-kina-blir-starkare

Starkare än USA och Västeuropa.

http://www.dn.se/nyheter/varlden/varlig-manniskorattskritik-mot-kina

Såg ett reportage om det här på teve igår också, från USA. Där vissa oroas över att biltillverkningen försvinner mer och mer åt öst – vilket inte är konstigt, eftersom marknaden är större där. Och så är det med mycket – där marknaden är starkast och det finns flest potentiella köpare, där kommer också det ekonomiska hjärtat att ligga.

Vi lever i en värld där globaliseringen är stark. Det innebär att där företagen ser störst vinster, där befinner sig tillverkningen. Men den riktiga makten kommer att ligga hos bankerna.

Såg en intervju med en av det högst uppsatta inom JP Morgan, där han kortsiktigt såg hur ekonomin återhämtar sig men i längden lever vi i en enorm skuldfälla. Att stater skuldsätter sig själva och skjuter ett ekonomiskt Harmageddon framför sig – mina egna ord.

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/jp-morgan-jordbavningar-vantar_5877291.svd

För det kommer. Vi ser redan små skalv, om vi ska använda hans liknelser, i svagare europeiska ekonomier.

Kina och USA kommer att ha samarbeten och konflikter över tid, speciellt verbala.

Bägge två förstår ändå vikten av samarbete, för att stänga vissa ute innebär sämre ekonomisk tillväxt och det påverkar människors välvilja mot den som styr. Vi tittar ofta i plånboken för att värdera våra liv och den standard vi har. Det är bara titta vilken utveckling vi har haft från Lubbe Nordströms LortSverige till dagens standard. Att vi sedan har fastighetsägare som idag förslummar med flit, är en del av det nyliberala tänket, där man vill ha överklass och underklass och där styrande faktiskt tittar mellan fingrarna.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/vi-bor-samre-an-djur-har_5877775.svd

Men om vi inte skulle ha en stark ekonomisk utveckling för det som blir medelklass i Sverige, skulle regeringen få svårt och det vet den om. Dock kommer snart pendeln att slå om, för den självcenterade egopolitik ( där de skapar en egoism bland människor och spelar ut grupper mot varandra )  som dagens regering för, kommer till slut att slå tillbaka på dem själva.

Men vi har gjort en resa som vissa andra länder gör just nu och kommer att göra inom de närmaste trettio åren. För det som vi har betraktat som U-länder en gång i tiden, vill ta igen  sitt bakvatten så snabbt som möjligt och där är bl.a. miljön en stor förlorare.

Kina är ett av dessa länder, som har haft en snabb utveckling de senaste trettio åren och fortfarande har mycket att ” ta igen ”. Deras marknad är enorm och behoven likaså när den ekonomiska utvecklingen fortsätter. Och där kommer det bli en ekonomisk maktkamp, eftersom amerikanska företag kommer känna sig utkonkurrerade eller vill in på en marknad de inte får tillgång till. Men bägge styrelseskicken förstår att den verbala ekonomiska kampen också är ett spel. Egentligen handlar det bara om en enda sak – follow the money.

 

Vinnare i självförverkligandes tidevarv?

Igår kom Reinfeldt med ett utspel om att skatterna ska sänkas och vi ska få mer kvar i plånboken. Låter väl gott, tänker nog de flesta. För vem vill inte ha mer att röra sig med. Men ju mer jag förstår av den mer extrema nyliberalismen, som är de nya moderaterna, blir jag faktiskt rädd för vilket samhälle vi är på väg in i.

http://www.expressen.se/nyheter/1.2284252/reinfeldt-da-kan-skatten-sankas

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/reinfeldt-kanske-sankt-skatt-snart_5853827.svd

http://www.dn.se/nyheter/politik/reinfeldt-kanske-sankt-skatt-snart

Vi håller på att skapa ett mini-USA, där det istället för hälsoreformer, kommer få betala för sjukvård, tandvård ( vilket vi gör rejält idag ), och en hel del annat. Det betyder att vi till slut står med ett privat försäkringssystem, som är till för den som kan betala – och då får man betala rejält. Den som inte har inkomst hamnar på gatan och det är ju tanken bakom det här systemet – man vill ha fattig och rik.

Vinnare?

Ja, inte är det de som har det svårast i samhället.

Nu tänker ni, han är vänster – men nej, jag är inte vänster på minsta vis. Jag tänker istället på de människor som faktiskt inte kommer ha råd att betala för allt, för självklart kommer det inte vara en skala som ger mer till den som har mindre i plånboken. Det är så förbannat lätt att säga att människor är lata, bortskämda men det är en förenkling som är feg retorik. Det finns människor som gör så gott de kan men hamnar i fällor som systemet vi bygger upp just nu inte ger en chans. Försäkringskassans cyniska regelverk är ett stort exempel på vet.

Medelklassen växer sig starkare, vilket gör att Reinfeldt säkrar röster redan nu inför nästa val – för de flesta tittar ju efter plånboken. Vi lever just nu i självförverkligandets tidevarv, där vi jagar för att vinna mer av vår egen egoism – precis som Ayn Rand och Milton Friedman en gång önskade. De har lyckats sälja in sin vara bra. Att skapa segregation, den starkaste överlever och att katastrofer ( krig, orkaner, etc ) är livsnödvändiga för att ekonomin ska ta fart. Till det ett banksystem som lever på kredit och luftpengar.

Likadant är det i USA – det är medelklassen som röstar politiker till makten och de som har det sämre förlorar sin röst. Det är en klar strategi och rätt skrämmande – för det skapar en segregation och till slut motsättningar. Både fysiskt och verbalt. Titta på det som senast hände i USA med Gifford.

http://www.expressen.se/nyheter/1.2284451/patricia-61-blev-hjalte-i-skottdramat

http://www.dn.se/nyheter/varlden/22-aringen-var-pa-vag-att-ladda-om

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/giffords-har-fatt-fler-hot-tidigare_5854071.svd

Titta på det som händer i olika förorter i större svenska städer idag.

Titta även på det som är Tea Party rörelsen i USA. Vi kommer snart ha en liknande rörelse i Sverige och då kommer retoriken hårdna ännu mer – och även våldet.

http://www.dn.se/ledare/huvudledare/hatet-mot-demokratin

På något vis insåg många att den politiska retoriken var för hård i Sverige under Palmes och Bohmans tid och det blev lugnare en period efter mordet på Palme.

Idag har man glömt det.

Jag önskar att Reinfeldt vaknar upp ur sin bubbla och inser hur han faktiskt är med att skapa egoismens Sverige istället för humanismens Sverige. För det är viktigt för demokratin att skapa ett samhälle där varje människa och varje röst ska bli lyssnad till.